Alla har rätt att kommmunicera

Jag är glad att vi fick två tillfällen denna termin att lära oss lite mer om tecken och bilder som stöd för barn med kommunikativa svårigheter. Det är inte bara barn som är i behov av stöd som behöver ha tillgång till tecken och bilder utan kan även vara barn som har svårt att prata i allmänhet som behöver ha hjälp av bilder för att stödja dem i det de vill uttrycka.

Under första tillfället handlar föreläsningen om tecken som stöd. Carlsson (1) berättar för oss om TAKK som är en förkortning av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Med detta menas att vi vuxna, pedagoger och föräldrar använder oss av tecken som stöd för att tydliggöra för barnet vad som sägs. TAKK används tillsammans med talet.

Dock är det inte alla föräldrar som vill använda tecken som stöd tillsammans med sina barn, varför undrar jag? Alla har rätt att kommunicera enligt mig. Tänk vilken hemsk situation när ett barn vill uttrycka något men inte har möjlighet till detta, eftersom inte talet finns där eller att barnet inte har fått möjligheten till tecken som stöd i sin kommunikation. Att kommunicera är en mänsklig rättighet. Det är vår skyldighet som pedagog att ge barnen bästa möjliga förutsättning till att kommunicera med sin omgivning, där tecken som stöd bara är ett av många som tas upp här. Vidare längre ner kommer jag skriva om bilder som stöd. Skollagen kap 8 §9 förmedlar att "Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver."

Att främja tecken som stöd för barnen är att sätta upp bilder på väggarna med tecken på, även att sätta tecknet för bord på bordet och stol på stolen o.s.v.

Här visas en film hur du räknar från ett till tjugo med hjälp av tecken. Något som kan vara bra att ha en kunskap om.

Här nedan är en bild på det svenska handalfabetet som används i tecken som stöd, Bilden bredvid visar vanliga småord som kan vara bra att kunna, eftersom de förekommer dagligen i förskolans verksamhet.

Bilden nedan visar material som jag verkligen fastnade för. Babblarna vänder sig även till de yngsta och är figurer som barnen verkligen uppskattar. Det finns böcker, filmer och annat material att använda sig av då man arbetar med tecken som stöd.

 

Det andra materialet är böcker med roliga bilder som illustrerar det man ska teckna. På ena sidan visas hur du ska teckna tillsammans med en förklaring, och på sidan bredvid visas en bild på vad som tecknas. Det finns olika böcker som handlar om bland annat väder, kläder och djur. 

Här är en text från författaren till böckerna Tala med tecken som gjorde mig alldeles varm i hjärtat när jag läste. Alla har rätt att kommunicera!

Denna filmen fick vi se på föreläsningen. Kul att se att det satt tecken på Håkan Hellströms Känn ingen sorg för mig Göteborg, så även de som behöver tecken kan förstå den.

****************************************************************

Vid nästa tillfälle med Camilla Carlsson handlar föreläsningen om bilder som stöd. GAKK som är en förkortning av Grafisk Alternativ för Kompletterande Kommunikation.  Carlsson (2) pratar hon om BRO som står för Barnet, Redskapen och Omgivningen. Det handlar om att man ska titta och utgå från barnet, vad har barnet för styrkor. Sedan får man gå vidare och se vad vi behöver för att hjälpa barnet i dess kommunikation. Har barnet exempelvis inga armar fungerar inte tecken så bra för just detta barn utan då är bilder ett bättre alternativ, man måste se förutsättningarna. Redskapen väljer man i samråd med föräldrarna och barnet. Det är vi pedagoger som är i barnets omgivning som finns där och stöttar barnet och ser till att det dem gör blir meningsfullt. Vi tar fram rätt bilder då bilder som stöd behövs.

Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev 2010 s.5) säger följande:

"Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas." 

Därför är det av stor vikt att vi pedagoger har en bra samverkan med föräldrar och ser till att barnens behov stärks genom stöd i bland annat deras kommunikation med omgivningen. Vidare skriver Lpfö 98 (rev 2010 s.5) att man ska anpassa verksamheten för alla barn men att de barn som alltid eller för tillfället behöver mer stöd ska få det så att de utvecklas efter bästa förutsättningar. Här tänker jag att vi pedagoger återigen är viktiga i barnens utveckling, att vi lär oss små tecken till ord för att stödja barnen i kommunikationen, eller att vi hittar bra bilder som stärker ord i det talande språket.

Det finns fyra aspekter att tänka på när du kommunicerar med tydliggörande pedagogik och det är följande:

TID: Att man synliggör tiden för barnet. Som säger man sen till ett barn, när är det? Viktigt är att förklara när något börjar eller slutar och hur länge det ska hålla på.

RUMMET/MILJÖN: Att visa hur miljön ser ut, ska vi till biblioteket, åk förbi innan och ta en bild. Barn kan säga nej, att de inte vill för att de känner en otrygghet över miljön dit de ska.

PERSON: Visa för barnen vilka som ska med, barn och pedagoger. Detta skapar trygghet för barnen.

INNEHÅLL:  Visa barnen vad som kommer att ske. Vad ska vi göra, vad händer där?

Det är viktigt att man gör detta tydligt för barnet för att ge tryggheten i vad som kommer hända. Vi fick själva testa på att skapa i en app som heter "Om en bild" där vi fick lägga upp bilder i ett händelseförlopp, där vi skulle ha i åtanke just dessa fyra aspekterna som står ovan. När man fick i hop alla bilder till ett händelseförlopp såg man verkligen hur mycket tydligare allt kan bli tack vara hjälpen av bilderna. Och hur mycket tydligare en händelse kan bli för barnen. En bild är något som symboliserar en verklighet. När man såg tydligheten i övningen vi gjorde insåg jag hur mycket enklare det faktiskt är för alla med hjälp av bilder, inte bara de barn som är i behov av bilder som stöd, utan även barn som har svårt att komma i gång med talet, barn som är i sin språkutveckling kan behöva bilder till stöd och barn med svenska som andra språka har stor nytta av just bilder för att både se föremålet konkret och även höra ordet samtidigt, för att de ska ha bilden att relatera till ordet.

Bilder är bra för att ge struktur. Att ha bilder i hallen i vilken ordning du ska ta på dig kläderna är ett bra hjälpmedel för barnen. Man kan ha konkreta scheman med riktiga saker som visar i vilken ordning något ska göras i.

Här ovan kan du se en tärning med olika känslor och ansiktsuttryk och hur man uttrycker dem, något som är viktigt att tänka på för de barn som inte kan uttrycka sig verbalt, även de har känslor att förmedla. Sen är det massor av olika bilder som man kan ha till hjälp för att förstärka ord som byxor, docka och läsa.

Camilla Carlsson berättad för oss om bliss språket, vilket var helt främmande för mig. Har aldrig innan hört talas om det. Vi fick under dagen se en film om bliss språket vilket fascinerade mig totalt. Tänk vilken tyst värld det skulle vara för de som inte kan tala verbalt om inte de fått chansen till att lära sig bliss. När jag ser på bliss schemat har jag svårt att förstå att de som behöver bliss kan lära sig alla dessa symboler, och sen sätta i hop dessa till ett fullt fungerande språk. Så från mig till skaparen av bliss fem stjärnor av fem möjliga. Från en tyst värld till att kunna uttrycka sina tankar i ord. Helt fantastiskt. 

En bra bok att ta del av: När tålamodsburken rinner över  

Andra bra länkar för TAKK

Skriv med handalfabetet: Barnbibblan
Tecken för utskrift: Teckna
Teckenbilder: Ritade tecken
Babblarna

Bra länkar för GAKK

Bliss språket: Hemsida, Bliss språket
Om en bild: pappas appar



Kursmål
Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

Referenser
Camilla Carlsson, Föreläsning/workshop Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv del 1, TAKK, Campus Varberg, 2015-02-05

Camilla Carlsson, Föreläsning/workshop Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv del 2, GAKK, Campus Varberg, 2015-05-18

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny , rev . utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Skollagen Förskolan. Kapitel 8 § 9 Tillgänglig:http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K8

Bild

Mats Andersson (1) startade dagen med en lite föreläsning med fakta om olika bilder. 

Statiska - stilla bilder

Här ska bilderna vara i balans och i jämvikt 

Dynamiska - bilder i rörelse

Bilder som alstrar energi och rörelser. Man ska behålla känslan av att bilderna rör på sig

Konkret - visar verkligheten, det som är

Abstrakt - inget som föreställer något. Bilder behöver inte föreställa något. Färger, former, ytor och linjer

Optisk medelpunkt - är den punkt som fångar din bild

Därefter hade Mats plockat fram ett himmelrike av färger, material, kryddor, lim, ja allt vad du behöver för att kunna kasta loss och bara gå all in när det gäller att vara kreativ och bara få undersöka vad som funkar, inte funkar eller vad som händer när du blandar olika material. Mats sa till oss att prova på och se vad som händer använd allt material, vad händer då med mig? jo jag låser mig totalt. Detta trodde jag inte om mig själv. Vid första blicken över bordet tänkte jag, här finns allt så himla roligt, men jag förmådde mig inte att börja skapa. Jag vet inte var och hur jag ska börja eller vad jag vill prova utan min kreativitet blir som totalt bortblåst. Det var en ganska nyttig övning att få testa på. Detta kan faktiskt hända barnen på förskolan med. Bara för att du har tillgång till allt för att skapa behöver det inte hjälpa barnen i deras process alls utan en del kanske blir som jag blev, helt bortblåst och inte vet alls vart de ska börja med för att skapa. TID... det tror jag är viktigt, att ge barnen tid att få ta in och känna sig fram, börja lätt med det som de är vana vid, som kanske kritor och papper och sen när de känner sig mogna kasta sig loss i havet av färger och saker. Tid var vad jag behövde. 

Idag skulle vi ta ut en lite ruta, ungefär som ett frimärke från en bild som vi sedan skulle förstora upp med hjälp av olika material i en storlek på ungefär 15x15.

Här ovan är bilden jag valde och förloppet hur min bild växte fram. När den var klar kopierades den upp i tolv lika rutor som sedan gick att använda för att bland annat bilda mönster. I en uppgift som denna får du in former och mönster vilket är mycket matematik. När du skapa i bild är det inte bara själva skapandet som barnet får ta del av. Här blir ett material didaktiskt då du som pedagog har ett syfte med uppgiften som att leda dem in i matematikens värld.

Detta är ett kul sätt att arbeta med barn där de sedan kan upptäcka olika mönster och hur bilderna kan paras i hop med varandra till en helhet.

Bilderna som kommer här nedan är från klasskamrater som jag tyckte blev helt otroligt vackra när de kom till en helhet.

Detta kan man ta ett steg längre i barngruppen, en tanke som växte fram var hur barnen skulle kunna använda detta ute i naturen. Mats gav mig lite hintar om att använda sig av det digitala för att sedan skapa utifrån det barnet fotograferat. Om man tar kort på något ute som man sedan skapar en ruta ifrån och gör en ny bild av, för att sedan återkomma till platsen och se hur den nya bilden blev och diskutera vad vi ser och hur vi upplever det vi gjort, vad vi kan få fram för mönster med hjälp av naturen och barnen.

Körling (2007 ss.186-187) beskriver en händelse i form av en bildpromenad, vilket jag tar till mig och tycker är en bra aktivitet. Jag tänker mig att denna bildskapning som vi gjort med Mats idag kan göras av barn i förskolan för att sedan användas i en bildpromenad, där barnen får beskriva och förklara vad de ser, upplever och känner. Körling (2007) menar vidare att vissa barn har svårare att sätta ord på det dem ser men i ett socialt sammanhang och samspel kan vi göra detta tillsammans. Genom bildpromenaden menar Körling (2007) också att språket övas eftersom samtalen om bilderna blir långa och intensiva och väldigt språkrika. 

Om ni är intresserade av att läsa mer om Anne.-Marie Körling och hennes tankar kan ni göra det här: http://korlingsord.se/

Läroplan för förskolan (Lpfö- 98, rev 2010 s.9) säger att "verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande.Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter."

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.    

Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen

Referens:
Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. Uppl. Stockholm: Lieber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Mats Andersson, Workshop bild 1, Campus Varberg, 2015-01-27

Vi arbetar med lera

Vi fick även arbeta med lera. Lera är något som med fördel kan användas tillsammans med barn i alla åldrar. Att få känna och klämma på leran är något alla barn kan göra. Att vi låter saker vara tillgängliga för barn så att de riktigt kan gotta ner sig i materialet och att vi  får chansen att fånga det barnen gör. Vi behöver inte säga så mycket utan låta barnen undersöka på egen hand.

Vi fick arbeta med olika sorters keramikleror. Mats hade lagt ut fyra sorter på golvet som vi sedan skulle gå på. Detta för att känna materialet med fötterna och bedöma om de var mjuka eller hårda. Detta är något som är lätt att göra med barnen. Låta de få känna med fötter och uttrycka sina känslor. Jag tror att detta är något som barnen kommer tycka är väldigt kul eftersom det är något som man vanligtvis inte gör, att få göra lite konstiga saker i vardagen pigga alltid upp, och ett skratt förlänger livet sägs det ju. Barnen får uppleva med hela kroppen och sinnen genom lukt, känsel och till och med smak då dess leror inte innehåller några farliga ämnen, bara naturmaterial.

Arbetet idag blev som en styrd aktivitet av Mats. Själv skulle jag inte börja med att ha aktiviteten styrd då jag skulle vilja se hur barnens fantasi och kreativitet visar sig i leran. Vidare skulle jag nog kunna ha den mer styrd för att utmana barnen i att ta och förstå instruktioner. Vi fick sedan bitar av alla fyra keramikleror för att skapa efter Mats instruktioner. Vi skulle ta en bit lera och klämma ihop denna i handen och sedan sätta två ögon på med hjälp av en penna. Detta är något alla barn kan göra även de minsta. Att få känna och klämma på leran som sedan får en identitet då ögonen petas dit, är en upplevelse i sig då barn ser att även de kan skapa något betydelsefullt. Ingen figur blir den andra lik vilket kan ledas in på värdegrunden.

Av instruktionerna som gavs skulle vi bygga högt, långt, runt och kort vilket alla har begrepp i den matematiska världen. Matematiken anser jag att jag kan få in utan att aktiviteten är styrd eftersom det handlar om mitt förhållningssätt som pedagog, att jag är närvarande vid skapandet och hur jag synliggör matematiken genom språket, då matematik och språk går hand i hand.

I en styrd aktivitet är det viktigt att jag som pedagog har en mening med det vi ska göra för att barnen ska kunna ta in kunskap i det som jag vill att aktiviteten ska innehålla. Barnen behöver inte veta att det är just språket eller matematiken vi använder, bara jag är väl medveten om vad det är vi gör och vad aktiviteten innehåller. Lyckeståhl (1) tog upp på sin föreläsning att det är viktigt att vi pedagoger har ett syfte med varför vi gör en aktivitet och att vi har de didaktiska frågorna vad, hur och varför i tankarna. Själv hade jag de frågorna med mig ut på min VFU och försökte tänka att det jag gjorde skulle ha ett syfte. Hennes föreläsning har gett mig nya synfallsvinklar som jag kommer bära med mig ut i min kommande yrkesroll. Att ha en aktiv dialog med barnen under deras process tror jag är viktigt eftersom jag kan lyssna till deras tankar och funderingar under skapandet med lera.

Jag skulle föredra att göra detta moment med lera i en mindre barngrupp där lärandet kan ske tillsammans. Det är inte bara barnen som lär av mig utan jag lär mig av barns kreativitet och fantasi och med deras tankar kommer jag att få in mycket kunskap som jag inte sett än. Barn ser med helt andra ögon. Det är viktigt att inta ett barnperspektiv, att vi ska förstå barns uppfattningar, erfarenheter och handlingar. Barnet ska få lov att vara aktivt och att använda sina sinnen som att lukta och känna, och även skapa och prata om det som den ska lära sig mer av (Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten 2011, s.179). Läroplan för förskolan (Lpfö- 98, rev 2010 s.7), tar upp vikten av samspelet mellan barn och en vuxen och hur viktigt det är att vi lär av varandra i det sociala. 

Det finns många olika sorters leror, vi fick även arbeta med modellera. Med hjälp av leran kan även temat känslor hanteras. Tillsammans med Mats fick vi välja ut en färg som vi såg som en glad färg och skapa något glatt och sedan skulle vi välja ut en arg färg och skapa en arg form. JAg tror att uppgiften gickut på att synliggöra för oss hur olika vi alla tolkar känslor. Att arbeta med detta i en barngrupp visar tydligt hur olika vi tänker när det handlar om känslor och hur olika vi tolkar olika situationer. Det är viktigt att låta barnen sätta ord på vad de tycker och att skapa en förståelse att det faktiskt inte är alla barn som vill tala om känslor. Detta är viktigt att medvetandegöra för alla barnen. I bland behöver någon få vara arg, ledsen eller bara glad utan att bli ifrågasatta.

Något Mats (2) nämnde under workshopen som jag verkligen tog till mig var hur vi skulle tänka på hur jag som pedagog kan ställa öppna frågor till barnen som inte leder dem till just det svaret man tänker på. Jag kommer bära med mig det och verkligen tänka på hur jag ställer mina frågor då mina frågor oftast leder barnen in på just det jag vill veta, och det utmanar inte barnen i deras tänkande kring frågan.

Kursmål:

Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen

Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.

Referens:
Lena Lyckeståhl, Föreläsning/Workshop Didaktiska aspekter på olika material, Campus Varberg, 2015-01-27

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Mats Andersson,Workshop bild 2, Campus Varberg, 2015-02-13

Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011).Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Vi skapar papper

Idag har vi skapat med hjälp av återvunnit material. Vi fick under förmiddagen testa på att göra vårt eget papper där vi har använt oss av gamla tidningar. Jag tycker det är fantastiskt när vi kan ta till vara på material som varit använda innan för att skapa nya saker. Gammalt papper blir här nytt papper.

Förskolan ska sträva efter...

"Att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap"  Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev 2010, s.10)

Vi börjar med att riva eller klippa bitar av tidningspappret ner i en plastbalja med vatten för att sedan ta hjälp av en stavmixer för att göra bitarna till en smet. Att riva och klippa kan med fördel barnen vara med att göra men stavmixern som är väldigt vass bör man vara lite aktsam med och låta oss vuxna vara med. När du har din smet kan du välja att lägga i färg för att färga ditt papper eller bara låta det vara som det är från början.

Sedan använder du dig av en ram med ett nät som du doppar i din balja med smet för att sedan sakta dra upp mot ytan. Nu har du fått med dig ett lager pappersmassa som du sedan lägger på en tidning för att torka.

Jag tycker det är viktigt att både ha styrda aktiviter och aktiviter med lite fria ramar. Denna aktvitet har styrda instruktioner just för att det ska bli rätt. Det är viktigt för barn att kunna ta instruktioner av oss vuxna för att förstå förutsättningen med denna aktivitet (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu 2010, s.36) 

Vi fick även testa på att göra papie mache. Massan görs av tunt strimlat papper, detta också återanvänt från exempelvis dokumentförstöraren. Lägg ner pappret i en burk tillsammans med lite vatten och tapetklister. Du kan välja att färga massan genom att hälla i lite färg i burken och sedan mixas allt i hop till en slät massa med hjälp av en stavmixer. Här har den ena massan färgats gul, Och på spindlarna har massan färgats av svart färg. Detta är nog något som tilltalar barnen då det var väldigt kladdigt. Att gå loss på att massera in pappersstrimlorna i limmet, och att få känna den ljumma massan mot de små händerna, återigen upplever barn med sina sinnen. Dock skulle jag inte vilja göra detta i för stor grupp då jag upplever att jag måste vara nära till hands och stödja i processen, och vara en hjälpande hand. Är jag närvarande som pedagog kan jag även ta tillvara på lärande då tillfällen ges. Jag tänker mig att det blir ett ypperligt tillfälle att prata om tid med barnen. Barnen får i skapandet och processen uppleva tid, och alla upplever vi tiden annorlunda. När figuren eller pappret är färdigskapat är inte det inte helt klart utan sakerna måste torka och detta tar tid. Tid kan upplevas på olika sätt hos olika individer. Små barn har inte fått kunskapen vad tid innebär, det är ett svårt begrepp att ta till sig (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004, s.236). Vi kan hjälpa barnen med deras uppfattning av tid, om vi pratar med dem om det. 

                

Att få uttrycka sig med hjälp av det estetiska kan få vara helt underbart. Att få gå in i en bubbla och bara släppa loss din kreativa ådra. Som när Mats Andersson sätter fram alla olika sorters material och olika sorters färger för att fritt få upptäcka vad som händer när man blandar de olika materialen med varandra. I bild är det inte bara bild som du övar, du övar din kreativitet, fantasi, kemi, motorik matematik, språk och mycket mer där till. I början fick jag känslan att här skapar vi fritt utan några som helst ramar, men i själva verket var aktiviteten styrd. Detta tyckte jag om, att man kan ha en styrd aktivitet utan att barnen behöver märka så mycket av det. 

Kursmål:
Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.

Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand -Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok att använda i textil som pedagogiskt redskap för barns lärande.1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny , rev . utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Textil - tryck på tyg och broderi

Den andra workshopen i textil innefattade mycket färg och mönster. Att kunna skapa fritt utifrån sin fantasi och använda sig av olika redskap för att få fram olika mönster. 

Efter olika workshops och diskussioner om textil har min förståelse ökat och mitt synsätt blivit annorlunda på hur textil faktiskt är ett kul och givande tillfälle av lärande för barnen i förskolan. Det ska vara lustfyllt och meningsfullt. Barnen får lära sig ny kunskap med ett rogivande material och där faktiskt lärandet i matematiken och språket smyger sig in utan att barnen är speciellt medvetna om det. Bara vi som pedagoger är medvetna och närvarande. Vi ska fånga arbetet med textil och vända det till lärandesituationer i både matematiken och språket. Dock är det inte bara språket och matematiken vi övar genom textilen, barnen övar sin finmotorik och att uppleva med sina sinnen vilket är en fantastisk gåva att kunna göra. Barnen ska få lov att vara i materialet och bara få vara kreativ ensam och i en gemenskap. Att låta barnen arbeta och skapa med hjälp av sina händer sätter igång en värdefull process som vi ska fånga upp och vända till en positiv lärandesituation tillsammans. Att ta till dig kunskap om något handlar om för många att få praktiskt göra och med hjälp av alla sinnen kan barns kompetenser utvecklas och tas till vara.

  

Screensram

Under denna workshop fick vi prova på att skapa med färg och form och göra textil tryck. Som vanligt går alla in i sig själva och vi blir kreativa och skapar för det vildaste. Vi fick chansen att testa på olika tekniker att trycka på och detta vara verkligen roligt. Detta är något som passar barn i alla åldrar. De minsta barnen kan bara få utforska färgen och känna och bli kladdiga, trycka med sina händer och fötter. Äldre barn kan få skapa med hjälp av olika tekniker som att ströppla på tryck och använda sig av en screenram för att få fram mönster.

Ströpplare

Att skapa med barn upplever jag som ett fantastiskt tillfälle att ta tillvara på barns lärande i matematik, språk, deras motorik, både grovmotorik och finmotorik. Barnen får uppleva med allas sina sinnen vilket vi ska värdesätta i förskolan. Här blir det medierat lärande, som innebär att vi tolkar och upplever världen med hjälp av olika redskap, där redskap som musik, bild, drama och i detta fall textil kan vara till hjälp i olika sorters lärande (Leijon 2013, s.54). Då tänker jag en aktivitet där barnen får trycka på tyg som är en rolig, bra och inspirerande aktivitet där barnen både kan få måla fritt på tyg eller trycka på tyg med hjälp av mallar, schabloner frukter och grönsaker. Språket övar barnen så klart hela tiden då de pratar och inte pratar. Genom att bara få sitta tyst och lyssna på sina kompisar i deras diskussioner och skapande kan vara ett värdefullt sätta att tillägna sig språk, det är inte alltid som barnet behöver ingå i en diskussion. Det är dock viktigt att det finns en närvarande pedagog som kan stimulera barnen i språket och det krävs då att det inte bara är barnet som ska lyssna utan att pedagogen tar sig tid och lyssnar på det talande barnet (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu 2010, s.36). 

För att få textiltryck till ett didaktiskt material är det viktigt att pedagogen har ett syfte med varför textiltryck ska göras med barnen, vad ska de lära? hur ska de lära? och varför ska de läras sig detta? Det är bra att utmana barnen lite genom att ge dem instruktioner att följa och inte bara låta dem skapa fritt. Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu (2010, s.36) skriver att en bra dialog mellan barnen och pedagogen är viktig just för att de ska förstå och kunna ta instruktioner.

Det finns hur många sätt att trycka på. Gör ett tema och bestäm att du ska trycka med hjälp av kökets tillgångar både ätbart och köksverktyg. Utforska vad frukter och grönsaker ger för mönster och former och koppla detta till matematiken.

Så här fina mönster kan du få om du använder dig av en delad rotselleri. Det kan man inte tro?

Här nedan kommer lite av det som skapades idag.

En massa olika textiltryck där frigolit har använts, mallar som målats och klippts ut, knottrig kavel för att få ett roligt rutmönster och snöre som bundits upp på en kloss för att få roliga randiga mönster. Här sätter bara fantasin stopp.
      

    

Här är en film på hur det kan se ut då du använder en screenram

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Leijon, Marie. Rummet som resurs för lärande och i lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: studentlitteratur.

Textil - Att uppleva med ull

Jag hade inga speciella förväntningar på dagens workshop eftersom jag har själv inte har några stora erfarenheter eller kunskaper av att arbeta med textil eller ull, fast jag tycker det verkar vara mysigt och mycket rogivande. Jag gick till dagens workshop med nyfiken på hur vi skulle kunna arbeta med detta tillsammans barn, och då speciellt vad och hur de minsta barnen skulle få ut av att arbeta med ull. Och efter dagens workshop med ull känner jag att ull är något som jag vill ta med mig ut i arbetslivet och i skapandet med barn. Min erfarenhet är att många förskolor inte skapar med ull, vilket jag tror har att göra i en okunskap hos oss vuxna och att vi upplever det som tidskrävande och rörigt. Men efter idag har jag sett hur lugn ullen gör en person och vilka tankar och funderingar som växer inom en, även hur ullen kan ge dig så många olika sinnesupplevelser. 

När jag satt hemma och läste litteraturen innan workshopen kom jag på mer och mer saker som faktiskt gjorde alla barn inkluderade till att kunna arbeta med ull. Bara att de små barnen faktiskt får vara med i gemenskapen och uppleva allt med olika sinnen, de kanske inte kan tova, men bara för dem små händerna att känna på ullen och känna lukten av ullen och ledas fram i processen med hjälp av mig som pedagog tror jag är stort för dem. Barnen ska få uppleva med alla sina sinnen och det är vi pedagoger som ska ge barnen möjlighet att känna lust för skapandet och glädjen i att upptäcka. Barn lär olika och tar till sig kunskap på olika sätt och vi pedagoger ska finnas nära till hands och hjälpa barnen att känna lust och nyfikenhet för lärandet (Björkdahl Ordell m.fl, 2010, s.17)

Genom textil kan man nå fram i både språket och matematiken. I matematikens lärande möter barnen olika begrepp och former, matematikens förståelse, och i språket möts talet i vad man gör, den språkliga förmågan. Arbetet med ull utmanar även barnen i det finmotoriska, vilket faktiskt kan vara svårt för många barn. Vidare i arbetet med ull kan stökiga barn bli lugna, arbetet med ull framkallar rogivande stunder och passar alla, man kommer in ett flow som blir en lisa för själen. I arbetet med ull är det inget som är rätt eller fel, vilket är bra att medvetandegöra för barnen så det inte får någon slags prestationsångest. 

Jag som pedagog kan möta barn i tankar och känslor, visa att jag är intresserad och ställa frågor, och även möta barnens frågor och funderingar, Jag ska vara frågvis och ställa frågor som hur ullen känns som blöt och hur den känns som torr. Jag anser att det är viktigt att vara en närvarande pedagog och finnas till hands för barnen. Björkdahl Ordell m.fl (2010, s.24) betonar vikten av uppföljning på aktiviteten, samtal med barnen, där man stimulerar språk och matematiklärandet.

Under dagens workshop skulle vi i en grupp på tre tova en tavla med något sagotema. Vad är det som är stort för barnen just nu? Räcker bara att se på min femåring hemma som ska ha allt med Frost och bara älskar musiken, så hur vore det då att skapa Olof, snögubben i filmen Frost. Vi var alla överens så sakta började Olof växa fram.

Citat ur läroplanen:

"Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska" Läroplan för förskola (Lpfö 98 rev. 2010, s.7).

Här växer vårt sagotema fram, där vi först skulle göra en bottenplatta med fyra lager ull som läggs omlott. Här får barnen känna ullen mot händerna, dess mjuka sköna konsistens.

Efter det skulle rejält med såpa vatten slängas på och masseras in i ullen med händer och fötter. Att åter igen få uppleva en känsla med händerna när du stoppar ner dem i det ljumma sköna vattnet och få uppleva skillnaden mellan torr och våt ull. Sedan skulle det rullas med armar och fötter för att pressa ihop ullen till en platta. När du bearbetar ullen med fötter gör det gärna barfota och sätt på någon bra musik och dansa i takt samtidigt som barnen masserar ullen med fötterna. Ett kul sätt att få in dans, rörelser, musik och motorik i arbetet med ullen. Barnen lär och upplever med hela kroppen och alla sina sinnen.

Nu börjar skapandet. Olof är på gång att växa fram. Bild 1 visar en teknik som heter torr tovning, där man trycker in ullen i ull plattan med hjälp av en nål med en massa hullingar, inte att rekommendera att små barn ska använda då den är jätte vass, viktigt att vara en närvarande vuxen vid detta tillfälle.

Orginalbild och det färdiga resultatet!

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referens:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Drama - Formspel

Workshop i drama med Gunilla Fihn inleds med en föreläsning om forumspel och forumteater. Fihn (1) berättar att forumspel är den pedagogiska metoden medan forumteater är en föreställning med speciella former. Grundaren till forumteater och formspel hette Agusto Boal och föddes i Brasilien 1931. Det var han som startade arenateatern i Brasilien och tanken med teatern var att skapa ett forum hur det var i Brasilien just då. Detta kom att få likheter med barnteatern. Fihn menar att det är forumteater som vi bäst använder oss av i förskolan eftersom det är den pedagogiska metoden.

Einarsson (2013 s.141) beskriver att ett forumspel kan användas då man ska förstå en viss händelse eller situation. Man tar då hjälp av forumspel för att spela upp händelsen för en publik som sedan får avbryta spelet för att själva ta plats i spelet för att göra en vändning av händelsen. Till exempel vid en konflikt, hur löser man den? genom att spela upp  den ses den med nya ögon som kan komma på ett bättre sätt att se på konflikten och på så vis lösa händelsen från negativ till positiv. Vidare förklarar Einarsson (2013, s.143) att forumspel är bra att använda sig av just för att man vågar agera och uttrycka sig på ett sätt som många inte skulle göra i verkliga livet. Forum spelet ger dig möjlighet att kliva in i en roll som gör att du vågar släppa på dina hämningar.

Efter föreläsningen fick var av en av oss skriva om en upplevelse i förskolan som har orsakat en viss konflikt mellan vuxna i förskolan. Gunilla Fihn tog in papperna och delade in oss i grupper med fem i varje grupp och sedan fick vi ut dessa papper för att välja ut en konflikt som vi sedan skulle gestalta.
Efter vi spelat upp scenen en gång skulle den spelas igen men då fick åskådarna säga stopp och byta ut någon ur scenen och träda in själv för att på så vis ändra händelseförloppet. När händelsen spelats färdig diskuterade vi i storgrupp vad som hände, varför det hände och hur man skulle kunna lösa konflikten som uppstått, eller helt enkelt, hur kunde konflikten undvikas?

Här använde vi oss av forumspel för att väcka olika tankar. Det är något man även kan ta med sig till en barngrupp, låta barnen få dramatisera en händelse för att väcka sina tankar och framkalla reflektioner. Här öppnar man upp till diskussion, att låta barnen uttrycka sig om det dem upplevde.

Jag är både för och emot forumspel. Jag tror dock att det är något barnen uppskattar om man använder sig av i förskolan, både att de får medverka själva eller se oss pedagoger spela upp en händelse för dem. Så från ena sidan tror jag att det blir lättare och tydligare att genom ett forumspel visa barnen när det är någon händelse vi måste nå ut med, som till exempel vid en konflikt. Vi spelar upp, tydligheten visar sig i vår gestaltning och barnen kan ta till sig det vi gör, tänka och reflektera ut efter det dem ser och tillsammans kan vi skapa en diskussion om vad barnen har fått ta del av. Visst tycker jag det är underbart när man vågar släppa på sina ramar och agera ut inför andra, men från andra sidan anser jag att detta inte passar att göra med alla barn, att man via ett spel visar upp en viss händelse. Barn tycker det är roligt att spela teater men då tycker jag att barnen ska få göra detta utan att reflektera över konflikter utan att det ska bli en rolig stund med glada tankar och reflektera över teatern och den uppsättningen de har gjort utan att blanda in en massa konflikter. Man måste se utifrån barngruppen, vilka barn finns på förskolan? är detta något de skulle förstå och uppskatta?

I våra styrdokument står det följande:

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" Läroplan för förskola (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) 

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga,

matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Referenser: 
Einarsson, Anneli, Dramapedagogik som form för medierat lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.

Gunilla Fihn, Workshop Drama 1, Campus Varberg, 2015-02-06

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Musik workshop 2

Jag längtade verkligen efter vår andra workshop i musik vilket kändes helt underbart. Underbart att få känna den känslan att något är roligt och inspirerande. Trodde aldrig jag skulle kunna känna så inför musik. Till denna workshop skulle vi alla ha förberett en musikaktivitet som vi skulle delge varandra och utföra i gruppen.

I min aktivitet skulle vi börja med att prata om takt, puls och rytm, och sedan prova på att klappa stavelser i våra namn. Lindahl (1) tog upp under sin workshop att pulsen är musikens hjärtslag och att slagen är jämna, takt är att man kan dela in pulsen i takter exempel 3-takt och 4-takt. Inom takten finns en rytm som visar sig då man exempelvis klappar stavelser i namn. 

Vidare ville jag att deltagarna skulle få öva upp sitt lyssnande och även få en känsla av motorik, rumsuppfattning, kroppsuppfattning och förstå och uppfatta instruktioner. Detta gjorde jag genom en lek där de skulle få röra sig fritt i rummet till samma tempo som trumman spelade och när de hör tamburinens klang skulle de sätta sig på rumpan, se arg ut, se glad ut, se ledsen ut och förvånad ut, stå på ett ben, ja helt enkelt lyssna till mina instruktioner vad de skulle göra.
Jag upplevde att mina kurskamrater tyckte det var roligt och givande och en övning man skulle kunna använda ute i verksamheten.

Den andra delen av workshopen ägnades åt instrument. Vi fick ta del av en del barnsånger som hade enkla ackord som vi lätt skulle kunna öva upp på gitarr för att kunna spela med barnen. Det var kul och inspirerande och jag kände att musiken blev mer levande då det instrumentala tillkom. Det var inte bara gitarr vi fick testa på utan även trummor som congas och yembetrumma.

Under workshopen gav Karin Lindahl oss tipset att gå in på Lutfisken AB:s hemsida och titta. Där finns mängder av tips och idéer. Där finns böcker att beställa som man kan ha användning av i förskolan.

Bra böcker till musiksamlingar i förskolan från bland annat Lutfisken AB 

Kursmål:

Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser:

Karin Lindahl, Workshop Musik 2. Campus Varberg, 2015-02-02