Musik workshop 2

Jag längtade verkligen efter vår andra workshop i musik vilket kändes helt underbart. Underbart att få känna den känslan att något är roligt och inspirerande. Trodde aldrig jag skulle kunna känna så inför musik. Till denna workshop skulle vi alla ha förberett en musikaktivitet som vi skulle delge varandra och utföra i gruppen.

I min aktivitet skulle vi börja med att prata om takt, puls och rytm, och sedan prova på att klappa stavelser i våra namn. Lindahl (1) tog upp under sin workshop att pulsen är musikens hjärtslag och att slagen är jämna, takt är att man kan dela in pulsen i takter exempel 3-takt och 4-takt. Inom takten finns en rytm som visar sig då man exempelvis klappar stavelser i namn. 

Vidare ville jag att deltagarna skulle få öva upp sitt lyssnande och även få en känsla av motorik, rumsuppfattning, kroppsuppfattning och förstå och uppfatta instruktioner. Detta gjorde jag genom en lek där de skulle få röra sig fritt i rummet till samma tempo som trumman spelade och när de hör tamburinens klang skulle de sätta sig på rumpan, se arg ut, se glad ut, se ledsen ut och förvånad ut, stå på ett ben, ja helt enkelt lyssna till mina instruktioner vad de skulle göra.
Jag upplevde att mina kurskamrater tyckte det var roligt och givande och en övning man skulle kunna använda ute i verksamheten.

Den andra delen av workshopen ägnades åt instrument. Vi fick ta del av en del barnsånger som hade enkla ackord som vi lätt skulle kunna öva upp på gitarr för att kunna spela med barnen. Det var kul och inspirerande och jag kände att musiken blev mer levande då det instrumentala tillkom. Det var inte bara gitarr vi fick testa på utan även trummor som congas och yembetrumma.

Under workshopen gav Karin Lindahl oss tipset att gå in på Lutfisken AB:s hemsida och titta. Där finns mängder av tips och idéer. Där finns böcker att beställa som man kan ha användning av i förskolan.

Bra böcker till musiksamlingar i förskolan från bland annat Lutfisken AB 

Kursmål:

Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser:

Karin Lindahl, Workshop Musik 2. Campus Varberg, 2015-02-02

Musikaktivitet

Musikstund i förskolan

Här nedan kommer en planering för en musiksamling i förskolan. Planeringen innehåller frågorna vad, hur och varför och när. Enligt Frem Thorgersen (2012, s.69) är det viktigt att du som pedagog ställer dig dem frågorna för att få en didaktisk verksamhet, hon berättar vidare hur viktigt det är att du har ett syfte med samling, detta också för att få en didaktisk verksamhet. Därför i planeringen har även en rubrik för syfte lagts till.

Detta kommer att vara med i samlingen:

Morgonsamling
Sjunga ”Vi spelar på trumman”

Berätta för barnen om musikens hjärta puls, takt och rytm

Klappa stavelser i barnens namn.

Leka en lek med trumma som spelas i olika tempon, när tamburinen slår (nytt ljud) ska barnen: sitta på rumpan, stå helt stilla, se arg ut, se glad ut, ledsen, förvånad mm

Avsluta med att sjunga och dans till låten vi fick lära oss av Karin Lindahl ”Om jag vill kan jag dansa”

Sätter oss ner och lugnar ner samlingen med vi återberättar vad vi gjort så barnen får reflektera över vad samlingen har handlat om. Sedan sjunger vi tre låtar tillsammans.

Vad:

Under Musikstunden ska barnen öva sitt lyssnande (auditiv perception). De ska få öva på att känna olika takt och puls, lyssna efter tempo. Barnen ska få röra sig till sång och sjunga.

Syfte: 

Syftet med samlingen är att barnen ska få öva sin förmåga att lyssna på olika sätt. Det är viktigt att lära barnen lyssnandets konst, detta för att använda det som en grund i sång, spel och dans, men även att kunna ge barnen en förståelse för att man ska kunna lyssna på pedagogen vid olika tillfällen, lyssnandet genomsyrar allt i förskolan (Holmberg 2012, s.125). Barnen ska få öva på sin kroppsuppfattning, rumsuppfattning och öva på visa hänsyn till andra människor och vara en del av gemenskapen.

Material:

Trumma och tamburin

Hur:

En musiksamling tillsammans med en barngrupp på tre till fem år som är ca 30 minuter lång. Musiksamlingen kommer att hållas på morgonen i samband med morgonsamlingen. Vi kommer att plocka fram en trumma och startar samlingen med en Hej-sång, där vi sjunger varje barns namn, ”Vi spelar på trumman”. Genom att använda sig av en hej-sång i en samling markerar man starten på samlingen och man markerar även gemenskapen i samlingen (Holmberg 2012, s.126). Sedan kommer vi prata om musikens byggstenar som består av puls, takt och rytm. Lindahl (1) tog upp under sin workshop att pulsen är musikens hjärtslag och att slagen är jämna, takt är att man kan dela in pulsen i takter exempel 3-takt och 4-takt. Inom takten finns en rytm som visar sig då man exempelvis klappar stavelser i namn. I min aktivitet kommer jag prata om detta samtidigt som barnen får känna på pulsen, vi kommer klappa i 4-takt och klappa stavelser i barnens namn. Efter detta kommer jag förklara leken som vi ska göra. Barnen får höra takt från en trumma som de ska röra sig efter, slår vi snabbt på trumman ska de få röra sig snabbt, slår vi långsamt på trumman ska de röra sig långsamt. Men när det hör ett slag på tamburinen då ska de snabbt sätta sig ner på sin rumpa. Sedan kommer jag varje gång välja ut en ny sak som de ska göra exempel att vara arga, ledsna, glada när de hör tamburinen, eller om det ska stå på ett ben, hålla sig på huvudet, hålla på kompisens huvud osv. Under tiden barnen hör trumman får de röra sig hur de vill men de får inte röra vid varandra. Holmberg (2012, s.129) berättar att använda sig av ett instrument som i detta fall är en trumma, bearbetar man ett av musikens grundelement som är tempo. I leken här ovan får barnen lyssna efter långsamt, fort eller lagom. Efter en stund kommer vi sjunga och dansa till låten ”Om du vill kan jag dansa” som vi fick lära oss under vår musik workshop 1, barnen får lära sig låten och rörelserna genom att härma mig. Sedan när vi är klara kommer vi sätta oss ner och reflektera över vad vi har gjort och sedan avsluta med tre sånger som vi sjunger tillsammans.

Varför:

Upplägget på samlingen är att barnen ska få träna sig på att känna en takt, rytm och puls och genom att klappa. Även klappa stavelser i sina och andras namn. Här får barnen känna en gemenskap och känna sig sedda och betydelsefulla när man tillsammans säger barnens namn, Att klappa stavelser är en strukturell musikalisk kunskap som innefattar hur musikens byggstenar fungerar och förhåller sig till varandra (Frem Thorgersen (2012, s.71). Viktigt att aldrig tvinga någon in i rampljuset utan låta barnen själva känna att de vågar och vill ta klivet in. Och genom att få röra sig till en trumma som spelar i olika tempo övar barn sitt gehör, sitt lyssnande (auditiv perception). Genom att barnen får röra sig fritt i rummet samtidigt som de ska lyssna på ett tempo och inte röra vid sina kamrater övar de på sin kroppsuppfattning, motorik och kordinationsförmåga och även sin rumsuppfattning, detta är en kroppslig musikalisk kunskap som de lär genom att utöva grovmotorik, finmotorik och olika intryck i relation till musik (Frem Thorgersen 2012, s.72). De utvecklar också sin förmåga att lyssna, vilket är några av de strävansmål i Läroplanen för förskolan (Lpfö- 98, rev 2010 s.10) som vi ska använda oss av.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. Förskolan ska även sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö 98, rev 2010 s.10).

Detta från läroplanen tar upp mycket i det som utövas i min samlingsstund. De val som jag som pedagog gör ska grunda sig i de styrdokument som vi ska följa i vår verksamhet (Frem Thorgersen 2012, s.70). När jag introducerar den nya låten ”Om jag vill kan jag dansa” sjunger jag först och barnen härmar efter mig, likadant gör vi med rörelserna. Här introducerar jag nya musikaliska erfarenheter till barnen som de får uppleva med flera olika sinnen (Frem Thorgersen 2012, s.79). När barnen ”härmar” efter mig används en reproducerande karaktär som menas att barnen utför, återskapar eller härmar (Holmberg 2012, s.125). Vidare förklarar Holmberg (2012, s.130) att rörelser tillsammans med sång är ett sätt att visa en kroppslig rörelse av musikens text. Efter vi har dansat och sjunget låten några gånger sätter vi oss ner i en ring och reflekterar och återberättar vad vi har gjort, detta för att se vad barnen har uppfattat av samlingen och vad de har tyckt om den. Här kan jag ta med mig vad som varit bra och dåligt och vidarutveckla till nästa musiksamling. Sedan avslutar vi med tre sånger som barnen kan och vi sjunger tillsammans innan samlingen är helt slut.

När:

Det är viktigt att tänka igenom när du ska ha din musiksamling. Valet att ha den på morgonen valdes eftersom barnen sitter inne på mycket energi som de behöver göra sig av med och att det blir en gemensam och mysig stund tillsammans, en bra start på dagen. Frågan är också när det är tillgängligt att ha samlingen? När tiden för musiksamling finns (Frem Thorgersen 2012, s.75).

                                                

Referenser:

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riderrsporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. uppl.1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Studentlitteratur, ss. 69-84.

Holmberg, Ylva (2012) Musikstunden – sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riderrsporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. uppl.1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Studentlitteratur, ss. 123-137.

Karin Lindahl, Musik Workshop 1, Campus Varberg, 2015-01-23

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Musik - Workshop 1

Vår första workshop i musik. Jag ska säga att jag gick dig med en bitterljuv känsla i hela kroppen. Musik är något som jag hela tiden har tänkt att det ska bli så roligt att ha med barnen ute i verksamheten, men min dåliga kunskap på hur vi kan arbeta med den har gjort mig nervös och nästan lite rädd. När vi nu skulle ha workshop i detta med våra kurskamrater skrämde jag upp mig rejält för hur jag nu skulle klara detta. Men med en toppen lärare i detta ämne, Karin Lindahl klarade vi alla det galant och det var hur roligt som helst och tiden bara flög fram. 

Lite kort om rytmik:

Rytmikmetoden är en musikpedagogisk metod där den som använder sig av den upplever, lär och förstår genom rörelser. Använder hela sin kropp. Man behöver också alla sina sinnen då man lär musik.

Lindahl (1) berättade att rytmiken innefattar många områden som rörelsegestaltning, spel på olika instrument, gehörsövningar, metrik, samspelsövningar, rörelsesånger, pulsövningar, sånglekar, rim och ramsor. Barnen utvecklar gehör (auditiv perception), taktkänsla, rytmkänsla, koordination, improvisation, dans genom att sjunga, klappa, gå, spela instrument, dansa, härma o.s.v. 

Workshop 1:

Under vår första workshop med Karin fick vi känna på rytmik och takt. Öva upp vår takt känsla. Vi klappade i 4-takt ( man räknar till fyra och klappar samtidigt). Med olika varianter fick vi klappa eller stampa med fötterna i fyrtakten ex. vi räknade till fyra men klappade bara på 1 och tre, eller att vi räknade till fyra och klappade på ett och stampade på tre och klappade på fyra. Det var mycket svårare än vad jag trodde för du skulle hela tiden komma i håg i vilken ordning klapp eller stamp kom i. Här övar du upp din förmåga att kunna känna puls och takt och lyssna och kunna ta efter den som väljer (pedagogen) hur vi ska klappa till fyrtakten. Du använder dig också av minnet för att komma ihåg i vilken ordning du ska klappa eller stampa i. 

En bra låt som vi fick ta del av där du kan känna mycket takt och puls i är "Älgarna demonstrerar" av James och Karin, en kul låta att använda tillsammans med barnen i förskolan. Jag testade på mina egna barn när jag kom hem (5 och 7 år) de tyckte det var jätteroligt och kände hur takten gick och kunde lätt följa den.

James och Karin: Älgarna demonstrerar

"Förskolans uppdrag är att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande."

I Läroplan för förskolan (Lpfö- 98, rev 2010 s.7)

Vi fick lära oss er rad olika sånger med dans och rörelser som är bra att använda i barngrupper och även testa på olika instrument. Jag fick många nya tips på sånger och jag insåg hur enkelt man hör och känner takt och puls med hjälp av trummor och andra olika instrument. 

Något jag tar till mig och kommer att använda i t. ex morgonsamlingar är att använda sig av en trumma och sjunga barnens namn (de som vill) Det är ett roligt sätt att välkomna alla på och samtidigt få spela på en trumma.

Ex på en bra sång att sjunga på samling är den här:

Nu skickar vi trumman till Elin

Och Elin spelar på trumman så här:

Goddag goddag hur mår du i dag?

Vi hoppas att du mår bra!

Så skickar hon trumman till Linus.

Och Linus spelar på trumman så här:

osv

Trumman skickas runt tills man gått igenom hela barngruppen.

Vi pratade även om hur man läggar upp en musikaktivitet i förskolans verksamhet och att planeringen är viktig. 

Vad ska vi göra. Vad ska det vara för ett musikaliskt innehåll, vilka sånger, rim och ramsor eller rörelselekar ska vara med. Ska vi använda instrument. 

Hur svara på frågan på vilket sätt som du ska lägga upp din aktivitet, vilken metod ska vi använda, hur presenterar jag aktiviteten för barnen. Vilka rörelser ska vara med. Hur ska frågan VAD genomföras. 

Varför gör vi denna aktivitet, vad är syftet med det, vad vill vi att barnen ska uppnå. Vilket motiv ligger till grund för det jag gör? som ex språkligt, kroppsuppfattning, motorik (fin och grov), samarbete mm. 

Ferm Thorgersen (2012, ss. 69, 75) skriver att det är viktigt att ha ett syfte med en didaktisk verksamhet och att man bör ställa sig frågor som vad, när, hur och varför och för vem. Just för att kunna planera in när tiden för aktiviteten finns, hur ofta man kan man planera in en musikaktivitet, vem som ska lära sig och varför de som ska lära sig ska lära sig just detta med aktiviteten. vad, när, hur och varför och för vem är viktiga frågor att ha med sig och de relaterar till pedagogens val.

Kursmål:
Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan 

Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter 

Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 

Referenser: 
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Karin Lindahl, Musikworkshop 1. Campus Varberg, 2015-01-23

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012) Musikvetenskap för förskolan. 1. uppl. utg. Stockholm: Natur & kultur. Studentlitteratur, ss. 69-84.

Välkommen hit

Kul att just du hittade hit....