Slutklämmen

Så var slutet på termin sex här och det är dags att stänga portarna för denna blogg. Det ha varit en inspirerande termin som var kul och lärorik på många sätt. Att få vara konkret och uppleva lärandet i material och kreativitet är ett bra sätt för att jag ska tillämpa mig kunskap. Till skillnad från termin fem då mycket av det vi skulle lära oss var via endast teori kände jag att det blev en termin med många roliga upplevelser, skratt och diskussioner utifrån det vi skapade. Jag känner att jag har utvecklats och kunnat använda mig av teorin i det konkreta vilket passade mig utmärkt. Det har givit mig en annan och en mer förstående förståelse hur barn kan känna och uppleva i stunder med estetiska lärprocesser.

Flerspråkiga barn i förskolan

Under våren fick vi tillfälle att träffa Emma Almingefeldt som arbetar med människor som kommer hit och har svenska som sitt andra språk. 

Almingefeldt (1) berättade för oss att de som kommer hit gör oftast inte detta för att de vill, utan måste för att överleva krig eller annat våld. De kommer hit utan att veta var de ska bo eller var de hamnar. Språket är helt främmande och de har inte möjlighet att kommunicera med någon då de varken förstår svenska eller engelska. Dessa barn kommer vi att få möta på förskolan. Barn med tunga ryggsäckar som kommer till en främmande miljö där ingen förstår dem, och de barn som kommer, förstår inte oss. Här är min roll som pedagog otroligt viktig för att få med barn med svenska som andra språk in i gemenskapen.

Som pedagog gäller det att du är närvarande och skapar en trygghet för barnen. Att finnas nära till hands är viktigt för att kunna bjud in barnen som kommer hit till lek med de andra barnen i barngruppen. Att våga ta steget. Vi ska var ett stöd för barnens föräldrar som inte vet hur det svenska samhället fungerar och informera dem om öppna platser där de kan skapa kontakter och en social trygghet, detta för att kunna skapa sig ett nytt liv här i Sverige även utanför förskolans verksamhet. 

Det finns olika påverkansfaktorer som bidrar till hur fort ett barn som kommer hit tillägnar sig det nya språket. Det kan bero på ålder på barnet som kommer och hur barnet mår i kropp och själ. Barnet kan bära på en tung ryggsäck och ha sett många hemska saker. Det kan också vara så att barnet har hjärnskador i språkcentrat som kan ha uppkommit vid t.ex våldskador. Attityden påverkar med hur barnet lär ett nytt språk. Föräldrarnas attityd spelar stor roll och deras påverkan kan göra att barnet inte tar in det nya språket. Som pedagog är det viktigt att se dessa faktorer och samverka med andra för att kunna ge barnet en så bra start i Sverige som möjligt.

Almingefeldt berättar att många barn som kommer hit i tidig ålder lär sig språket och pratar flytande, men de vet inte vad orden har för betydelse. Detta kallas för ytflyt och man kan minska detta genom att läsa böcker för barnen där man visar bilder eller konkreta saker som barnen kan relatera till. Man kan ta hjälp av sagopåsar med figurer i för att visa samtidigt som man berättar sagor. Viktigt är att jag som pedagog ställer frågor och diskuterar med barnen om böckerna och om berättandet. Sagostunden skapar plats för både samtal och lyssnandet vilket är viktiga bitar i språkutvecklingen (Benckert, Håland &Wallin, 2008, s.149.) Vidare (2008, s.151) förklaras att innehållet i boken är viktig att tänka på så att det stämmer med barnet kognitiva nivå, de menar att språket bör ligga lite över vad barnet redan kan för att utvecklas språkligt och kognitivt.

Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev 2010, s.11) 

"Förskolan ansvara för att barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål"

Det är viktigt att inte glömma bort att barnet som kommer hit inte bara ska lära sig svenska utan även stimuleras och få stöd i sitt modersmål. Om barnet får stöd i sitt modersmål har barnet lättare att ta till sig ett nytt språk. Har man inte tillgång till att använda sig av modersmålsstöd på förskolan är det viktigt att jag som pedagog hittar bra hjälpmedel för att ge stöd till barn med svenska som andra språk. Ta hjälp av barn med samma språk som är äldre och behöver träna på att läsa, få dem att komma till förskolan för att läsa för barnen, båda får då träning på sitt modersmål. Använd dig av digitala hjälpmedel som ipad och dator, det finns bra appar att ladda ner och you tube kan ha bra filmer som man kan använda i språkträningen.

Kursmål:

Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

Referens:
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan: ett referens och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2075

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: SkolverketTillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Emma Almingefeldt, Föreläsning Flerspråkighet i förskolan, Campus Varberg, 2015-02-26

Fältdagar

Det var en underbar känsla att komma  tillbaka till min VFU-Plats. Senast jag som jag var på förskolan var i höstas under min VFU period jag hade då, så det var ganska länge sedan jag var där. Ändå när jag klev in genom dörren denna första dag av min praktik kastade sig barnen runt mig och den känslan var helt obeskrivlig. Tänk att få vara så efterlängtad, det är verkligen en av de anledningarna som gör detta yrket så speciellt, vi är där för barnen och barnen är där för oss, vi lär och tar in av varandra och skapar trygga relationer. En härlig känsla. "Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra" Läroplan för förskolan 98, rev 2010 (Lpfö 98, rev 2010 s.7) 

De tre första fältdagarna använde jag för att klargöra vilket didaktiskt material jag skulle göra. Jag hade många tankar som musik genom att skapa instrument, bilden vi hade med Mats då vi skapade en lite bild som sedan förstorades upp, eller om jag skulle göra något med textilfärg. Då denna förskola är trångbodda kände jag att jag ville vara ute med mitt material.

Efter att ha sett mig runt och observerat barnen under dessa dagar har jag sett att de intresserade sig mycket för siffror på olika sätt. När jag nämnde siffror för min handledare tyckt hon det var en bra idé då många utav barnen på förskolan hade en sämre vetskap av siffrans utseende. Hon tyckte helt klart jag skulle skapa ett material som kunde hjälpa barnen att lära sig siffrorna ett till tios utseende.

Så så fick det bli. Mitt material skulle bli matematiskt och hjälpa barnen att lära sig siffrans utseende genom ett till ett principen och spelet memory.

Arbetet i barngruppen genomförs så att barnen:

"Upplever det roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling." Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev 2010. s.11)

Detta hoppas jag kunna uppnå med mitt didaktiska material.

************************************************************

Mina två sista fältdagar låg i anslutning till min VFU period vilket gjorde att jag inte såg en sådan stor utveckling av mitt material. Det jag dock såg under VFU perioden var att pedagogerna plockade fram mer material av siffror för att barnen skulle kunna fortsätta ta in mer kunskap av siffrornas utseende. Detta gjorde mig glad och nöjd då jag känner att jag påverkade verksamheten positivt med mitt material.

Arbetet i barngruppen genomförs så att barnen:

"Ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper:" Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev 2010. s.11)

Referenser: 
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny , rev . utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Tras -Kartläggning för barns språkförmåga

Under föreläsning med Ann-Katrin Svensson (1) tog hon upp ett kartläggningsinstrument som kallas för TRAS (Tidig registrering av språkförmågan). Svensson berättar att TRAS är ett observationsmaterial som fokuserar på kommunikation ur en vid synvinkel. Det är ett kartläggningsinstrument som är framtaget i Norge.

Syftet med TRAS är att uppmärksamma sin verksamhet i att se vad barnen kan eller inte kan. Man observerar enskilda barn för att man ska få ett bra underlag till att verksamheten ska motsvara barnens behov. Trots att det är det enskilda barnet som observeras är det inte barnet som ska bedömas utan det är verksamheten som ska utvecklas. TRAS är pedagogernas arbetsinstrument och vi behöver inte tala om för föräldrarna att vi gör detta med barnen eftersom det inte är det enskilda barnet som ska utvärderas.





TRAS handlar om både strukturell- och interstrukturell språksyn som innebär följande:

Strukturell språksyn: Pedagogerna utgår från syntax, morfologi, ordförråd och uttal.

Interstrukturell språksyn: Handlar om samspelet - kommunikation och språkanvändning.

Själva dokumentet av TRAS är uppdelat i kategorierna samspel, kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet, uttal, ordproduktion och meningsbyggnad. Det är utifrån dessa kategorier som vi pedagoger observerar barnen och ställer frågor för att sedan sätta poäng på skalan ett till tre. Se bilden till höger och nedan.

TRAS var något helt nytt för mig. Jag hade inte hört talas om det innan Svensson berättade om det på föreläsningen. Jag känner dock inte riktigt mig bekväm i att man ska bedöma barnen utifrån kategorier. Det känns som man placerar barn i olika fack efter olika nivåer och så tycker jag inte det ska vara. Alla barn ska ha lika mycket plats och få lika mycket stöd beroende på hur bra eller mindre bra du gör ifrån dig på testerna. Även om materialet är framtaget för att främja verksamheten tror jag det är svårt att inte bedöma varje individ för sig vilket detta instrument inte är till för. 

Därför tror jag att vi pedagoger måste vara väldigt bekväma i detta som ett kartläggningsinstrument och vara noga med att använda det på rätt sätt. Det är viktigt att arbetsgruppen är samspelta och använder instrumentet likadant, då kan det säkert vara ett bra verktyg eftersom TRAS ser språket ur en helhet. 

Kursmål:

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter 

Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet 

Referenser: 

Ann-Katrin Svensson, Föreläsning Kartläggningsinstrument för barns språkförmåga, Campus Varberg, 2015-02-24

Matematik i förskolan

När jag började min utbildning som förskollärare hade jag mycket lite kunskap om mitt kommande yrke. Tänk att vi har fått ta del av så många bra föreläsare som delat med sig av deras erfarenheter och bra litteratur, det är tack vare dem som har gjort att jag har kommit dit där jag är i dag.

En av dem som inspirerade mig under denna termin var Carina Mattsson från Timmele förskola, som arbetar mycket med konkret matematik. Som sagt när jag började min utbildning för tre år sen visste jag väldigt lite om matematiken i förskolan. Jag hade bara bilden av hur skolan utövade matematik och jag minns att jag tyckte barnen i förskolan var alldeles för små för utöva just matematik. Men där fick jag snabbt ändra mig och det gjorde jag verkligen. 

Matematiken kan synliggöras i nästan allt som sker på förskolan och då på ett roligt och kreativt sätt. Carina Mattsson (1) förklarade för oss att det är rätt så enkelt med matematiken i förskolan bara man använder sig av konkreta material. Mattsson hade dukat upp ett stort smörgåsbord med massor av konkreta material som visade hur vi kunde arbeta med matematiken på ett roligt sätt i förskolan. Det var färgglatt och roligt material som verkligen drog ögat till sig, vilket jag tror spelar en stor roll för att locka till sig barnen till materialet. 

Mycket av materialet som visades under dagen var egen tillverkat, vilket synliggjorde hur enkelt man kan skapa ett ett bra didaktiskt material. Man behöver inte ha en massa pengar för att utöva rolig matematik. Mycket material var även hämtat från naturen. Mobilen på mittenbilden ovan är tillverkat av ett barn under en utflykt i skogen. Mattsson menade att det är viktigt att ta tillvara på den stunden när barnen vill skapa och se syftet med den stunden. Oftast plockas materialet med hem till förskolan men väl framme på förskolan försvinner lite av syftet varför vi ska göra detta.

Det gäller att fånga stunden. Det är inte svårt att ha en ryggsäck färdig med massor av material för att kunna skapa i skogen. Detta tyckte jag var hur bra som helst, att ha med sig materialet ut för att vara kreativ på plats. För många gånger har jag sett hur man pratar med barnen om vad man kan göra med materialet, men att man inte ta tillvara på stunden i skogen, utan tar med det till förskolan där det faktiskt i bland glöms bort.

 

På bilden ovan är ännu ett bra material att ha med i skogen för att sortera med barnen. Det påminner mycket av det vi fick ta del av på föreläsning med Lena Lyckeståhl om didaktiskt material, där hon hade med sig ett äggfack som man lätt kan använda till sortering ute i skogen. Lyckeståhl (1) menade att man inte behöver göra saker och ting så komplicerade för att det ska få ett syfte. Vilket jag insåg under hennes workshop och även här under Carina Mattssons workshop. Oftas ska vi tänka så stort och komplicerat men att använda sig av det enkla är oftast bättre och billigare vilket är ett stort plus i förskolan.

Ett annat kul sorterings material som Carina Mattsson presenterade var en halsduken i många olika färger. Kan man bara sticka kan man lätt tillverka detta material. Lätt att ta med ut i naturen och hitta färger i naturen som passar i hop med färgerna i halsduken. Dock menade Mattsson att halsduken passade bättre till vårsortering då det är finare färger i naturen.

Det är jag som pedagog som har stor betydelse i barnens utveckling av matematik, vad jag har för förhållningssätt till just matematiken. Är man en närvarande pedagog kan man snabbt synliggöra matematiken. Genom att använda sig av språket kan man sätta ord på begrepp och utmana barnen i deras lek. Stener (2007, s.103) betonar hur viktigt det är att barnen får ta del av språket. Det är genom språket som de får ord för sina handlingar. 

Jag citerar Carina Mattsson (2015) som sa följande:

"Vi är ledare, vi behöver vara tydliga"

I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev 2010 s.5) förklaras att förskolan ska vara platsen där ett livslångt lärande ska ske. Det ska vara roligt och tryggt och utvecklingen och lärandet för barnet ska bilda en helhet. Läroplanen (Lpfö 98 rev, 2010 s.6) betonar vidare hur viktig leken är för barnen och att leken ska användas medvetet för att gynna barnen i deras utveckling och lärande. I leken stimuleras bland annat barnens förmåga att samarbeta och lösa problem, vilket är en stor del i matematikens värld. Allt detta är jag som pedagog skyldig att ge barnen och då är det viktigt att jag har ett bra förhållningssätt till matematiken. 

Ännu ett citat från Carina Mattsson (2015):

"Barn leker inte för att lära, men lär sig massor i leken"

Det är ofta som barnen på förskolan inte kan komma överens, som vid exempel vilken bok som ska läsas eller vilken lekplats utflykten ska gå till osv. För att det då ska bli så rättvist som möjligt är ett bra alternativ att använda sig av röstning. Westlund (2010, s.85) menar att förskolan har ett viktigt uppdrag, att väcka lusten hos barn redan tidigt för att deltaga i samhället. Westlund (2010, ss.83-84) beskriver också hur de små barnen kan känna sig delaktiga i olika beslut, hon menar att genom samtal och diskussioner kan barnen få säga vad de tycker. Det är genom de små valen som man ökar barnens inflytande menar hon. Här ovan kan man se en egentillverkade rör med målade träkulor som gör det enkelt för barnen att se vilket alternativ som fått mest röster respektive minst röster. Här möter matematiken demokratin. 

Jag anser att det är viktigt att barn i tidiga åldrar får möta matematiken, detta för att jag tror att det blir roligare med skolmatematiken i framtiden då.  Om barnet redan tidigt fått bekanta sig med matematik blir det inte så främmande för dem när de börjar i skolan, utan har då en förkunskap om vad matematiken innebär. Jag önskar att jag själv hade fått tillgång till det som barnen får i dag i förskolans verksamhet. Det är viktigt att barnen får en förståelse olika begrepp för att förstå sin omvärld och för att kunna orientera sig i sin närmiljö.

Med tärningen kan du ge uppdrag till barnen, Gå upp och ner på stolen så många gånger som tärnigen visar eller hämta så många röda legobitar som tärningen visar. Här kan man få in färger former och antal. Sångkort, Kritor för att kuna rita former och mönster.

Hur långt är ett äppelskal? En rolig maskin för att få mönster och ett enda långt skal, något att använda vid fruktstund för att synliggöra matematik. Ljud memory, hur låter flaskorna, vilka ljud hör ihop, upplev med sinnen. Kottar för att arbeta med antal, utöva ett till ett principen, räkna med att lägga till och ta bort, vilken är störst vilken är minst, sortera i längdordning.

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser 

Redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter till meningsskapande

Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet 

Referenser:

Carina Mattson, Workshop/Föreläsning i matematik, Campus Varberg, 2015-03-19

Lena Lyckeståhl, Workshop/Föreläsning Didaktiska aspekter på olika material, Campus Varberg, 2015-01-27

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny , rev . utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Stener, Görel (2007) I lek utvecklar bar rumsuppfattning och språk. I Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet, ss. 103-116.

• Westlund, Kristina (2010) Demokrati i förskolan. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss. 83-99

Metod och analytiska begrepp

Nu närmar det sig slutet av utbildningen. Jag minns första dagen som om det vore i går och redan då oroade jag mig över det kommande examensarbetet. Och nu är vi här, bara en sommar och sen ska vi börja skriva. Hela tiden har jag tänkt att det inte är än, det är ett bra tag tills dess, men nu börjar de olika föreläsningarna ramla in om hur vi ska skriva vårt examensarbete.

När vi hade föreläsningen Metod och teoretiska begrepp med Kristina Bartely förstod jag inte vitsen med att kasta in det nu i termin sex. Men efter att även ha fått granska en uppsats har jag så klart ändrat mig eftersom det gav så mycket som jag tror är viktigt att få ta del av nu och inte precis innan vi själva ska skriva. Under föreläsningen berättade Bartley (1) hur viktigt det är att när man skriver sitt examensarbete att man läser det flera gånger om, och att man gärna ska ha en utanför som kan läsa eftersom man blir lätt självblind på det man skrivit. Vidare gick hon igenom de kriterier som krävs för att bli godkänd, vad för delar som ska vara med i uppsatsen för att den ska bli vetenskapligt förankrad. Följande innehåll ska vara med:

• Ämne - En titel ska locka till läsning, alla faktorer ska finnas med
• Inledning
• Syfte 
• Urval
• Datainsamling
• Bearbetning av analys
• Resultatredovisning
• Diskussion av resultat

Det är nyttigt att vi får ta del av dessa föreläsningar. Tack vare denna föreläsning har jag fått en klarare bild över vad jag måste ha med i min uppsats. Tidigare i vår fick vi även ta del av Ann-Sofie Karlssons (2) föreläsning där hon berättade mer om skrivteknik och vad man bör tänka på i hur man skriver. Detta är något jag kommer ha till stor hjälp när jag i höst ska börja skriva min egen uppsats.

Kursmål:
Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen 

Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet 

Referenser:
Ann-Sofie Karlsson, Föreläsning Skrivtaktik inför examensarbetet, Campus Varberg, 2015-02-16

Kristina Bartley, Föreläsning Metod och teoretiska begrepp, Campus Varberg, 2015-05-05

Kritisk granskning av ett examensarbete

Ja, som sagt tiden närmar sig min tur att skriva ett examensarbete. Det var en bra uppgift vi fick, att kritiskt granska en uppsats för att få en inblick hur andra har gjort och inte gjort eller borde ha gjort. Jag fick en närmare inblick i saker som man bör tänka på, som var glömda i den uppsatsen vi granskade.

Något som var väldigt uppenbart i vårt fall var att man inte fick en full förståelse över deras observationer och intervjuer som de gjort eftersom de inte lagt med en bilaga av frågorna. Här upptäckte jag viktigt det är för läsaren att ta del av frågorna i en bilaga för att få en helhet i läsningen. Vidare lärde jag mig hur noga det är med bra och tydliga källhänvisningar, och att man förankrar all fakta som inte är taget från luften eller egna tankar i litteratur, många gånger visste jag inte som läsare om de var fakta, egna idéer eller bara tagit från luften.

Detta har verkligen varit nyttigt att få ta del av och det är något jag kommer plocka fram som stöd och hjälp den dagen jag själv ska börja skriva.

Kursmål:
Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen

Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet