Under första tillfället handlar föreläsningen om tecken som stöd. Carlsson (1) berättar för oss om TAKK som är en förkortning av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Med detta menas att vi vuxna, pedagoger och föräldrar använder oss av tecken som stöd för att tydliggöra för barnet vad som sägs. TAKK används tillsammans med talet.
Dock är det inte alla föräldrar som vill använda tecken som stöd tillsammans med sina barn, varför undrar jag? Alla har rätt att kommunicera enligt mig. Tänk vilken hemsk situation när ett barn vill uttrycka något men inte har möjlighet till detta, eftersom inte talet finns där eller att barnet inte har fått möjligheten till tecken som stöd i sin kommunikation. Att kommunicera är en mänsklig rättighet. Det är vår skyldighet som pedagog att ge barnen bästa möjliga förutsättning till att kommunicera med sin omgivning, där tecken som stöd bara är ett av många som tas upp här. Vidare längre ner kommer jag skriva om bilder som stöd. Skollagen kap 8 §9 förmedlar att "Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver."
Att främja tecken som stöd för barnen är att sätta upp bilder på väggarna med tecken på, även att sätta tecknet för bord på bordet och stol på stolen o.s.v.
Här visas en film hur du räknar från ett till tjugo med hjälp av tecken. Något som kan vara bra att ha en kunskap om.
Här nedan är en bild på det svenska handalfabetet som används i tecken som stöd, Bilden bredvid visar vanliga småord som kan vara bra att kunna, eftersom de förekommer dagligen i förskolans verksamhet.
Bilden nedan visar material som jag verkligen fastnade för. Babblarna vänder sig även till de yngsta och är figurer som barnen verkligen uppskattar. Det finns böcker, filmer och annat material att använda sig av då man arbetar med tecken som stöd.
Det andra materialet är böcker med roliga bilder som illustrerar det man ska teckna. På ena sidan visas hur du ska teckna tillsammans med en förklaring, och på sidan bredvid visas en bild på vad som tecknas. Det finns olika böcker som handlar om bland annat väder, kläder och djur.
Här är en text från författaren till böckerna Tala med tecken som gjorde mig alldeles varm i hjärtat när jag läste. Alla har rätt att kommunicera!
Denna filmen fick vi se på föreläsningen. Kul att se att det satt tecken på Håkan Hellströms Känn ingen sorg för mig Göteborg, så även de som behöver tecken kan förstå den.
****************************************************************
Vid nästa tillfälle med Camilla Carlsson handlar föreläsningen om bilder som stöd. GAKK som är en förkortning av Grafisk Alternativ för Kompletterande Kommunikation. Carlsson (2) pratar hon om BRO som står för Barnet, Redskapen och Omgivningen. Det handlar om att man ska titta och utgå från barnet, vad har barnet för styrkor. Sedan får man gå vidare och se vad vi behöver för att hjälpa barnet i dess kommunikation. Har barnet exempelvis inga armar fungerar inte tecken så bra för just detta barn utan då är bilder ett bättre alternativ, man måste se förutsättningarna. Redskapen väljer man i samråd med föräldrarna och barnet. Det är vi pedagoger som är i barnets omgivning som finns där och stöttar barnet och ser till att det dem gör blir meningsfullt. Vi tar fram rätt bilder då bilder som stöd behövs.
Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev 2010 s.5) säger följande:
"Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling
och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn
på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar
en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande
människor och samhällsmedlemmar främjas."
Därför är det av stor vikt att vi pedagoger har en bra samverkan med föräldrar och ser till att barnens behov stärks genom stöd i bland annat deras kommunikation med omgivningen. Vidare skriver Lpfö 98 (rev 2010 s.5) att man ska anpassa verksamheten för alla barn men att de barn som alltid eller för tillfället behöver mer stöd ska få det så att de utvecklas efter bästa förutsättningar. Här tänker jag att vi pedagoger återigen är viktiga i barnens utveckling, att vi lär oss små tecken till ord för att stödja barnen i kommunikationen, eller att vi hittar bra bilder som stärker ord i det talande språket.
TID: Att man synliggör tiden för barnet. Som säger man sen till ett barn, när är det? Viktigt är att förklara när något börjar eller slutar och hur länge det ska hålla på.
RUMMET/MILJÖN: Att visa hur miljön ser ut, ska vi till biblioteket, åk förbi innan och ta en bild. Barn kan säga nej, att de inte vill för att de känner en otrygghet över miljön dit de ska.
PERSON: Visa för barnen vilka som ska med, barn och pedagoger. Detta skapar trygghet för barnen.
INNEHÅLL: Visa barnen vad som kommer att ske. Vad ska vi göra, vad händer där?
Det är viktigt att man gör detta tydligt för barnet för att ge tryggheten i vad som kommer hända. Vi fick själva testa på att skapa i en app som heter "Om en bild" där vi fick lägga upp bilder i ett händelseförlopp, där vi skulle ha i åtanke just dessa fyra aspekterna som står ovan. När man fick i hop alla bilder till ett händelseförlopp såg man verkligen hur mycket tydligare allt kan bli tack vara hjälpen av bilderna. Och hur mycket tydligare en händelse kan bli för barnen. En bild är något som symboliserar en verklighet. När man såg tydligheten i övningen vi gjorde insåg jag hur mycket enklare det faktiskt är för alla med hjälp av bilder, inte bara de barn som är i behov av bilder som stöd, utan även barn som har svårt att komma i gång med talet, barn som är i sin språkutveckling kan behöva bilder till stöd och barn med svenska som andra språka har stor nytta av just bilder för att både se föremålet konkret och även höra ordet samtidigt, för att de ska ha bilden att relatera till ordet.
Bilder är bra för att ge struktur. Att ha bilder i hallen i vilken ordning du ska ta på dig kläderna är ett bra hjälpmedel för barnen. Man kan ha konkreta scheman med riktiga saker som visar i vilken ordning något ska göras i.
Här ovan kan du se en tärning med olika känslor och ansiktsuttryk och hur man uttrycker dem, något som är viktigt att tänka på för de barn som inte kan uttrycka sig verbalt, även de har känslor att förmedla. Sen är det massor av olika bilder som man kan ha till hjälp för att förstärka ord som byxor, docka och läsa.
Camilla Carlsson berättad för oss om bliss språket, vilket var helt främmande för mig. Har aldrig innan hört talas om det. Vi fick under dagen se en film om bliss språket vilket fascinerade mig totalt. Tänk vilken tyst värld det skulle vara för de som inte kan tala verbalt om inte de fått chansen till att lära sig bliss. När jag ser på bliss schemat har jag svårt att förstå att de som behöver bliss kan lära sig alla dessa symboler, och sen sätta i hop dessa till ett fullt fungerande språk. Så från mig till skaparen av bliss fem stjärnor av fem möjliga. Från en tyst värld till att kunna uttrycka sina tankar i ord. Helt fantastiskt.
En bra bok att ta del av: När tålamodsburken rinner över
Andra bra länkar för TAKK
Skriv med handalfabetet: Barnbibblan
Tecken för utskrift: Teckna
Teckenbilder: Ritade tecken
Babblarna
Bra länkar för GAKK
Bliss språket: Hemsida, Bliss språket
Om en bild: pappas appar
Kursmål
Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.
Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.
Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål
Referenser
Camilla Carlsson, Föreläsning/workshop Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv del 1, TAKK, Campus Varberg, 2015-02-05
Camilla Carlsson, Föreläsning/workshop Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv del 2, GAKK, Campus Varberg, 2015-05-18
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny , rev . utg.] (2010). Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Skollagen Förskolan. Kapitel 8 § 9 Tillgänglig:http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K8
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar