Drama - Formspel

Workshop i drama med Gunilla Fihn inleds med en föreläsning om forumspel och forumteater. Fihn (1) berättar att forumspel är den pedagogiska metoden medan forumteater är en föreställning med speciella former. Grundaren till forumteater och formspel hette Agusto Boal och föddes i Brasilien 1931. Det var han som startade arenateatern i Brasilien och tanken med teatern var att skapa ett forum hur det var i Brasilien just då. Detta kom att få likheter med barnteatern. Fihn menar att det är forumteater som vi bäst använder oss av i förskolan eftersom det är den pedagogiska metoden.

Einarsson (2013 s.141) beskriver att ett forumspel kan användas då man ska förstå en viss händelse eller situation. Man tar då hjälp av forumspel för att spela upp händelsen för en publik som sedan får avbryta spelet för att själva ta plats i spelet för att göra en vändning av händelsen. Till exempel vid en konflikt, hur löser man den? genom att spela upp  den ses den med nya ögon som kan komma på ett bättre sätt att se på konflikten och på så vis lösa händelsen från negativ till positiv. Vidare förklarar Einarsson (2013, s.143) att forumspel är bra att använda sig av just för att man vågar agera och uttrycka sig på ett sätt som många inte skulle göra i verkliga livet. Forum spelet ger dig möjlighet att kliva in i en roll som gör att du vågar släppa på dina hämningar.

Efter föreläsningen fick var av en av oss skriva om en upplevelse i förskolan som har orsakat en viss konflikt mellan vuxna i förskolan. Gunilla Fihn tog in papperna och delade in oss i grupper med fem i varje grupp och sedan fick vi ut dessa papper för att välja ut en konflikt som vi sedan skulle gestalta.
Efter vi spelat upp scenen en gång skulle den spelas igen men då fick åskådarna säga stopp och byta ut någon ur scenen och träda in själv för att på så vis ändra händelseförloppet. När händelsen spelats färdig diskuterade vi i storgrupp vad som hände, varför det hände och hur man skulle kunna lösa konflikten som uppstått, eller helt enkelt, hur kunde konflikten undvikas?

Här använde vi oss av forumspel för att väcka olika tankar. Det är något man även kan ta med sig till en barngrupp, låta barnen få dramatisera en händelse för att väcka sina tankar och framkalla reflektioner. Här öppnar man upp till diskussion, att låta barnen uttrycka sig om det dem upplevde.

Jag är både för och emot forumspel. Jag tror dock att det är något barnen uppskattar om man använder sig av i förskolan, både att de får medverka själva eller se oss pedagoger spela upp en händelse för dem. Så från ena sidan tror jag att det blir lättare och tydligare att genom ett forumspel visa barnen när det är någon händelse vi måste nå ut med, som till exempel vid en konflikt. Vi spelar upp, tydligheten visar sig i vår gestaltning och barnen kan ta till sig det vi gör, tänka och reflektera ut efter det dem ser och tillsammans kan vi skapa en diskussion om vad barnen har fått ta del av. Visst tycker jag det är underbart när man vågar släppa på sina ramar och agera ut inför andra, men från andra sidan anser jag att detta inte passar att göra med alla barn, att man via ett spel visar upp en viss händelse. Barn tycker det är roligt att spela teater men då tycker jag att barnen ska få göra detta utan att reflektera över konflikter utan att det ska bli en rolig stund med glada tankar och reflektera över teatern och den uppsättningen de har gjort utan att blanda in en massa konflikter. Man måste se utifrån barngruppen, vilka barn finns på förskolan? är detta något de skulle förstå och uppskatta?

I våra styrdokument står det följande:

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" Läroplan för förskola (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) 

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga,

matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Referenser: 
Einarsson, Anneli, Dramapedagogik som form för medierat lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.

Gunilla Fihn, Workshop Drama 1, Campus Varberg, 2015-02-06

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Musik workshop 2

Jag längtade verkligen efter vår andra workshop i musik vilket kändes helt underbart. Underbart att få känna den känslan att något är roligt och inspirerande. Trodde aldrig jag skulle kunna känna så inför musik. Till denna workshop skulle vi alla ha förberett en musikaktivitet som vi skulle delge varandra och utföra i gruppen.

I min aktivitet skulle vi börja med att prata om takt, puls och rytm, och sedan prova på att klappa stavelser i våra namn. Lindahl (1) tog upp under sin workshop att pulsen är musikens hjärtslag och att slagen är jämna, takt är att man kan dela in pulsen i takter exempel 3-takt och 4-takt. Inom takten finns en rytm som visar sig då man exempelvis klappar stavelser i namn. 

Vidare ville jag att deltagarna skulle få öva upp sitt lyssnande och även få en känsla av motorik, rumsuppfattning, kroppsuppfattning och förstå och uppfatta instruktioner. Detta gjorde jag genom en lek där de skulle få röra sig fritt i rummet till samma tempo som trumman spelade och när de hör tamburinens klang skulle de sätta sig på rumpan, se arg ut, se glad ut, se ledsen ut och förvånad ut, stå på ett ben, ja helt enkelt lyssna till mina instruktioner vad de skulle göra.
Jag upplevde att mina kurskamrater tyckte det var roligt och givande och en övning man skulle kunna använda ute i verksamheten.

Den andra delen av workshopen ägnades åt instrument. Vi fick ta del av en del barnsånger som hade enkla ackord som vi lätt skulle kunna öva upp på gitarr för att kunna spela med barnen. Det var kul och inspirerande och jag kände att musiken blev mer levande då det instrumentala tillkom. Det var inte bara gitarr vi fick testa på utan även trummor som congas och yembetrumma.

Under workshopen gav Karin Lindahl oss tipset att gå in på Lutfisken AB:s hemsida och titta. Där finns mängder av tips och idéer. Där finns böcker att beställa som man kan ha användning av i förskolan.

Bra böcker till musiksamlingar i förskolan från bland annat Lutfisken AB 

Kursmål:

Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser:

Karin Lindahl, Workshop Musik 2. Campus Varberg, 2015-02-02

Musikaktivitet

Musikstund i förskolan

Här nedan kommer en planering för en musiksamling i förskolan. Planeringen innehåller frågorna vad, hur och varför och när. Enligt Frem Thorgersen (2012, s.69) är det viktigt att du som pedagog ställer dig dem frågorna för att få en didaktisk verksamhet, hon berättar vidare hur viktigt det är att du har ett syfte med samling, detta också för att få en didaktisk verksamhet. Därför i planeringen har även en rubrik för syfte lagts till.

Detta kommer att vara med i samlingen:

Morgonsamling
Sjunga ”Vi spelar på trumman”

Berätta för barnen om musikens hjärta puls, takt och rytm

Klappa stavelser i barnens namn.

Leka en lek med trumma som spelas i olika tempon, när tamburinen slår (nytt ljud) ska barnen: sitta på rumpan, stå helt stilla, se arg ut, se glad ut, ledsen, förvånad mm

Avsluta med att sjunga och dans till låten vi fick lära oss av Karin Lindahl ”Om jag vill kan jag dansa”

Sätter oss ner och lugnar ner samlingen med vi återberättar vad vi gjort så barnen får reflektera över vad samlingen har handlat om. Sedan sjunger vi tre låtar tillsammans.

Vad:

Under Musikstunden ska barnen öva sitt lyssnande (auditiv perception). De ska få öva på att känna olika takt och puls, lyssna efter tempo. Barnen ska få röra sig till sång och sjunga.

Syfte: 

Syftet med samlingen är att barnen ska få öva sin förmåga att lyssna på olika sätt. Det är viktigt att lära barnen lyssnandets konst, detta för att använda det som en grund i sång, spel och dans, men även att kunna ge barnen en förståelse för att man ska kunna lyssna på pedagogen vid olika tillfällen, lyssnandet genomsyrar allt i förskolan (Holmberg 2012, s.125). Barnen ska få öva på sin kroppsuppfattning, rumsuppfattning och öva på visa hänsyn till andra människor och vara en del av gemenskapen.

Material:

Trumma och tamburin

Hur:

En musiksamling tillsammans med en barngrupp på tre till fem år som är ca 30 minuter lång. Musiksamlingen kommer att hållas på morgonen i samband med morgonsamlingen. Vi kommer att plocka fram en trumma och startar samlingen med en Hej-sång, där vi sjunger varje barns namn, ”Vi spelar på trumman”. Genom att använda sig av en hej-sång i en samling markerar man starten på samlingen och man markerar även gemenskapen i samlingen (Holmberg 2012, s.126). Sedan kommer vi prata om musikens byggstenar som består av puls, takt och rytm. Lindahl (1) tog upp under sin workshop att pulsen är musikens hjärtslag och att slagen är jämna, takt är att man kan dela in pulsen i takter exempel 3-takt och 4-takt. Inom takten finns en rytm som visar sig då man exempelvis klappar stavelser i namn. I min aktivitet kommer jag prata om detta samtidigt som barnen får känna på pulsen, vi kommer klappa i 4-takt och klappa stavelser i barnens namn. Efter detta kommer jag förklara leken som vi ska göra. Barnen får höra takt från en trumma som de ska röra sig efter, slår vi snabbt på trumman ska de få röra sig snabbt, slår vi långsamt på trumman ska de röra sig långsamt. Men när det hör ett slag på tamburinen då ska de snabbt sätta sig ner på sin rumpa. Sedan kommer jag varje gång välja ut en ny sak som de ska göra exempel att vara arga, ledsna, glada när de hör tamburinen, eller om det ska stå på ett ben, hålla sig på huvudet, hålla på kompisens huvud osv. Under tiden barnen hör trumman får de röra sig hur de vill men de får inte röra vid varandra. Holmberg (2012, s.129) berättar att använda sig av ett instrument som i detta fall är en trumma, bearbetar man ett av musikens grundelement som är tempo. I leken här ovan får barnen lyssna efter långsamt, fort eller lagom. Efter en stund kommer vi sjunga och dansa till låten ”Om du vill kan jag dansa” som vi fick lära oss under vår musik workshop 1, barnen får lära sig låten och rörelserna genom att härma mig. Sedan när vi är klara kommer vi sätta oss ner och reflektera över vad vi har gjort och sedan avsluta med tre sånger som vi sjunger tillsammans.

Varför:

Upplägget på samlingen är att barnen ska få träna sig på att känna en takt, rytm och puls och genom att klappa. Även klappa stavelser i sina och andras namn. Här får barnen känna en gemenskap och känna sig sedda och betydelsefulla när man tillsammans säger barnens namn, Att klappa stavelser är en strukturell musikalisk kunskap som innefattar hur musikens byggstenar fungerar och förhåller sig till varandra (Frem Thorgersen (2012, s.71). Viktigt att aldrig tvinga någon in i rampljuset utan låta barnen själva känna att de vågar och vill ta klivet in. Och genom att få röra sig till en trumma som spelar i olika tempo övar barn sitt gehör, sitt lyssnande (auditiv perception). Genom att barnen får röra sig fritt i rummet samtidigt som de ska lyssna på ett tempo och inte röra vid sina kamrater övar de på sin kroppsuppfattning, motorik och kordinationsförmåga och även sin rumsuppfattning, detta är en kroppslig musikalisk kunskap som de lär genom att utöva grovmotorik, finmotorik och olika intryck i relation till musik (Frem Thorgersen 2012, s.72). De utvecklar också sin förmåga att lyssna, vilket är några av de strävansmål i Läroplanen för förskolan (Lpfö- 98, rev 2010 s.10) som vi ska använda oss av.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. Förskolan ska även sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö 98, rev 2010 s.10).

Detta från läroplanen tar upp mycket i det som utövas i min samlingsstund. De val som jag som pedagog gör ska grunda sig i de styrdokument som vi ska följa i vår verksamhet (Frem Thorgersen 2012, s.70). När jag introducerar den nya låten ”Om jag vill kan jag dansa” sjunger jag först och barnen härmar efter mig, likadant gör vi med rörelserna. Här introducerar jag nya musikaliska erfarenheter till barnen som de får uppleva med flera olika sinnen (Frem Thorgersen 2012, s.79). När barnen ”härmar” efter mig används en reproducerande karaktär som menas att barnen utför, återskapar eller härmar (Holmberg 2012, s.125). Vidare förklarar Holmberg (2012, s.130) att rörelser tillsammans med sång är ett sätt att visa en kroppslig rörelse av musikens text. Efter vi har dansat och sjunget låten några gånger sätter vi oss ner i en ring och reflekterar och återberättar vad vi har gjort, detta för att se vad barnen har uppfattat av samlingen och vad de har tyckt om den. Här kan jag ta med mig vad som varit bra och dåligt och vidarutveckla till nästa musiksamling. Sedan avslutar vi med tre sånger som barnen kan och vi sjunger tillsammans innan samlingen är helt slut.

När:

Det är viktigt att tänka igenom när du ska ha din musiksamling. Valet att ha den på morgonen valdes eftersom barnen sitter inne på mycket energi som de behöver göra sig av med och att det blir en gemensam och mysig stund tillsammans, en bra start på dagen. Frågan är också när det är tillgängligt att ha samlingen? När tiden för musiksamling finns (Frem Thorgersen 2012, s.75).

                                                

Referenser:

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riderrsporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. uppl.1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Studentlitteratur, ss. 69-84.

Holmberg, Ylva (2012) Musikstunden – sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riderrsporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. uppl.1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Studentlitteratur, ss. 123-137.

Karin Lindahl, Musik Workshop 1, Campus Varberg, 2015-01-23

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442