Museibesök - Hasselblads

Det andra besöket av ett museum i Göteborg blev Hasselblads konstmuseum.

 

I det första rummet jag kom in till hängde det massor av fotografier. Vid första anblicken tyckte jag fotografierna var häftiga men vid närmare titt och efter fler fotografier i rummet fylldes jag av en olustig känsla, bilderna illustrerade krig. En rysning gick igenom mig och tanken på att ta hit barn lockade inte speciellt mycket. Vad skulle dessa bilder förmedla till barnen? hur skulle dem ta till sig tavlorna? och varför skulle vi visa sådana här bilder för barnen? jag kom inte på något svar på dessa frågor. Tänk om jag hade kommit dit med en barngrupp där jag haft barn från krigsdrabbade länder som redan varit med om mycket elände och redan har en tung ryggsäck på ryggen att bära, hur skulle dessa barn reagera och känna inför dessa fotografier? jag tror inte att det hade blivit så bra.

Därför tror jag att det är enormt viktigt att vi har vetskapen av vad som finns på museet och vad vi vill att barnen ska få uppleva och se. Kanske borde vi pedagoger först åka dit på egen hand och titta och känna in om det är värt att ta med barnen dit. Se syftet i varför vi gör detta. 

Men sen fick jag syn på ett rum som hette Stenahallen. Jag vet inte om det tillhörde Hasselblads konstmuseum men jag knallade in där ändå för där inne såg jag något som tilltalade mig. En känsla av att göra själv och hållbar utveckling.

Här möter verkligen barn konst. Konst som de själva kan skapa.

Här har det skapats konst ut av skräp. En jätte kul idé, att ta tillvara på skräp och annat som slängts i naturen. Jag tyckte det var otroligt häftig konst, färgglad och annorlunda. Här är verkligen en flagg för hållbar utveckling. Att inte slänga allt utan ta tillvara på det mesta, det som går att använda igen. Att tänka utanför boxen.

Hit skulle jag kunna tänka mig att ta med mig barnen, så de kan få uppleva skräpkonsten och att vi tillsammans kan jobba för en bättre miljö och ta tillvara på "skräp" och göra något roligt av det.

När det gäller hållbar utveckling och museum, får det mig att tänka på workshopen vi hade med Karin Olsson Lindström från textilmuseet i Borås. Olsson Lindström (1) pratade om att textilen under en utställning hade drabbats av små skadedjur och på den vägen ledde hon oss in till att skapa våra egna fantasi skadedjur. 

 

Här till vänster är en bild på riktiga skadedjur som angriper textil. Bilden till höger visar en bild på mitt egentillverkade skadedjur.

Materialet vi fick använda var det mesta sådant som skulle slängas och inte användas mer. Det var slipsar, som vi använde till kropp, plastbitar som suttit på skjortkragar som blev perfekta vingar och andra sy-saker som inte skulle användas mer då de var för omodernt eller trasigt. Här tänker jag att man skulle kunna använda sig av barnens närhet fråga föräldrar och andra som kanske har saker liggandes som inte de ska använda och på så vis få in material till att tillverka konst eller annat roligt i förskolan.

Här är en bild av hela gruppens små "ettriga" skadedjur

Referens:
Karin Olsson Lindström, Textilmuseet Borås, Campus Varberg,  2015-03-09

Textil - tryck på tyg och broderi

Den andra workshopen i textil innefattade mycket färg och mönster. Att kunna skapa fritt utifrån sin fantasi och använda sig av olika redskap för att få fram olika mönster. 

Efter olika workshops och diskussioner om textil har min förståelse ökat och mitt synsätt blivit annorlunda på hur textil faktiskt är ett kul och givande tillfälle av lärande för barnen i förskolan. Det ska vara lustfyllt och meningsfullt. Barnen får lära sig ny kunskap med ett rogivande material och där faktiskt lärandet i matematiken och språket smyger sig in utan att barnen är speciellt medvetna om det. Bara vi som pedagoger är medvetna och närvarande. Vi ska fånga arbetet med textil och vända det till lärandesituationer i både matematiken och språket. Dock är det inte bara språket och matematiken vi övar genom textilen, barnen övar sin finmotorik och att uppleva med sina sinnen vilket är en fantastisk gåva att kunna göra. Barnen ska få lov att vara i materialet och bara få vara kreativ ensam och i en gemenskap. Att låta barnen arbeta och skapa med hjälp av sina händer sätter igång en värdefull process som vi ska fånga upp och vända till en positiv lärandesituation tillsammans. Att ta till dig kunskap om något handlar om för många att få praktiskt göra och med hjälp av alla sinnen kan barns kompetenser utvecklas och tas till vara.

  

Screensram

Under denna workshop fick vi prova på att skapa med färg och form och göra textil tryck. Som vanligt går alla in i sig själva och vi blir kreativa och skapar för det vildaste. Vi fick chansen att testa på olika tekniker att trycka på och detta vara verkligen roligt. Detta är något som passar barn i alla åldrar. De minsta barnen kan bara få utforska färgen och känna och bli kladdiga, trycka med sina händer och fötter. Äldre barn kan få skapa med hjälp av olika tekniker som att ströppla på tryck och använda sig av en screenram för att få fram mönster.

Ströpplare

Att skapa med barn upplever jag som ett fantastiskt tillfälle att ta tillvara på barns lärande i matematik, språk, deras motorik, både grovmotorik och finmotorik. Barnen får uppleva med allas sina sinnen vilket vi ska värdesätta i förskolan. Här blir det medierat lärande, som innebär att vi tolkar och upplever världen med hjälp av olika redskap, där redskap som musik, bild, drama och i detta fall textil kan vara till hjälp i olika sorters lärande (Leijon 2013, s.54). Då tänker jag en aktivitet där barnen får trycka på tyg som är en rolig, bra och inspirerande aktivitet där barnen både kan få måla fritt på tyg eller trycka på tyg med hjälp av mallar, schabloner frukter och grönsaker. Språket övar barnen så klart hela tiden då de pratar och inte pratar. Genom att bara få sitta tyst och lyssna på sina kompisar i deras diskussioner och skapande kan vara ett värdefullt sätta att tillägna sig språk, det är inte alltid som barnet behöver ingå i en diskussion. Det är dock viktigt att det finns en närvarande pedagog som kan stimulera barnen i språket och det krävs då att det inte bara är barnet som ska lyssna utan att pedagogen tar sig tid och lyssnar på det talande barnet (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu 2010, s.36). 

För att få textiltryck till ett didaktiskt material är det viktigt att pedagogen har ett syfte med varför textiltryck ska göras med barnen, vad ska de lära? hur ska de lära? och varför ska de läras sig detta? Det är bra att utmana barnen lite genom att ge dem instruktioner att följa och inte bara låta dem skapa fritt. Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu (2010, s.36) skriver att en bra dialog mellan barnen och pedagogen är viktig just för att de ska förstå och kunna ta instruktioner.

Det finns hur många sätt att trycka på. Gör ett tema och bestäm att du ska trycka med hjälp av kökets tillgångar både ätbart och köksverktyg. Utforska vad frukter och grönsaker ger för mönster och former och koppla detta till matematiken.

Så här fina mönster kan du få om du använder dig av en delad rotselleri. Det kan man inte tro?

Här nedan kommer lite av det som skapades idag.

En massa olika textiltryck där frigolit har använts, mallar som målats och klippts ut, knottrig kavel för att få ett roligt rutmönster och snöre som bundits upp på en kloss för att få roliga randiga mönster. Här sätter bara fantasin stopp.
      

    

Här är en film på hur det kan se ut då du använder en screenram

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Leijon, Marie. Rummet som resurs för lärande och i lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: studentlitteratur.

Textil - Att uppleva med ull

Jag hade inga speciella förväntningar på dagens workshop eftersom jag har själv inte har några stora erfarenheter eller kunskaper av att arbeta med textil eller ull, fast jag tycker det verkar vara mysigt och mycket rogivande. Jag gick till dagens workshop med nyfiken på hur vi skulle kunna arbeta med detta tillsammans barn, och då speciellt vad och hur de minsta barnen skulle få ut av att arbeta med ull. Och efter dagens workshop med ull känner jag att ull är något som jag vill ta med mig ut i arbetslivet och i skapandet med barn. Min erfarenhet är att många förskolor inte skapar med ull, vilket jag tror har att göra i en okunskap hos oss vuxna och att vi upplever det som tidskrävande och rörigt. Men efter idag har jag sett hur lugn ullen gör en person och vilka tankar och funderingar som växer inom en, även hur ullen kan ge dig så många olika sinnesupplevelser. 

När jag satt hemma och läste litteraturen innan workshopen kom jag på mer och mer saker som faktiskt gjorde alla barn inkluderade till att kunna arbeta med ull. Bara att de små barnen faktiskt får vara med i gemenskapen och uppleva allt med olika sinnen, de kanske inte kan tova, men bara för dem små händerna att känna på ullen och känna lukten av ullen och ledas fram i processen med hjälp av mig som pedagog tror jag är stort för dem. Barnen ska få uppleva med alla sina sinnen och det är vi pedagoger som ska ge barnen möjlighet att känna lust för skapandet och glädjen i att upptäcka. Barn lär olika och tar till sig kunskap på olika sätt och vi pedagoger ska finnas nära till hands och hjälpa barnen att känna lust och nyfikenhet för lärandet (Björkdahl Ordell m.fl, 2010, s.17)

Genom textil kan man nå fram i både språket och matematiken. I matematikens lärande möter barnen olika begrepp och former, matematikens förståelse, och i språket möts talet i vad man gör, den språkliga förmågan. Arbetet med ull utmanar även barnen i det finmotoriska, vilket faktiskt kan vara svårt för många barn. Vidare i arbetet med ull kan stökiga barn bli lugna, arbetet med ull framkallar rogivande stunder och passar alla, man kommer in ett flow som blir en lisa för själen. I arbetet med ull är det inget som är rätt eller fel, vilket är bra att medvetandegöra för barnen så det inte får någon slags prestationsångest. 

Jag som pedagog kan möta barn i tankar och känslor, visa att jag är intresserad och ställa frågor, och även möta barnens frågor och funderingar, Jag ska vara frågvis och ställa frågor som hur ullen känns som blöt och hur den känns som torr. Jag anser att det är viktigt att vara en närvarande pedagog och finnas till hands för barnen. Björkdahl Ordell m.fl (2010, s.24) betonar vikten av uppföljning på aktiviteten, samtal med barnen, där man stimulerar språk och matematiklärandet.

Under dagens workshop skulle vi i en grupp på tre tova en tavla med något sagotema. Vad är det som är stort för barnen just nu? Räcker bara att se på min femåring hemma som ska ha allt med Frost och bara älskar musiken, så hur vore det då att skapa Olof, snögubben i filmen Frost. Vi var alla överens så sakta började Olof växa fram.

Citat ur läroplanen:

"Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska" Läroplan för förskola (Lpfö 98 rev. 2010, s.7).

Här växer vårt sagotema fram, där vi först skulle göra en bottenplatta med fyra lager ull som läggs omlott. Här får barnen känna ullen mot händerna, dess mjuka sköna konsistens.

Efter det skulle rejält med såpa vatten slängas på och masseras in i ullen med händer och fötter. Att åter igen få uppleva en känsla med händerna när du stoppar ner dem i det ljumma sköna vattnet och få uppleva skillnaden mellan torr och våt ull. Sedan skulle det rullas med armar och fötter för att pressa ihop ullen till en platta. När du bearbetar ullen med fötter gör det gärna barfota och sätt på någon bra musik och dansa i takt samtidigt som barnen masserar ullen med fötterna. Ett kul sätt att få in dans, rörelser, musik och motorik i arbetet med ullen. Barnen lär och upplever med hela kroppen och alla sina sinnen.

Nu börjar skapandet. Olof är på gång att växa fram. Bild 1 visar en teknik som heter torr tovning, där man trycker in ullen i ull plattan med hjälp av en nål med en massa hullingar, inte att rekommendera att små barn ska använda då den är jätte vass, viktigt att vara en närvarande vuxen vid detta tillfälle.

Orginalbild och det färdiga resultatet!

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referens:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Välkommen hit

Kul att just du hittade hit....