Musik - Workshop 1

Vår första workshop i musik. Jag ska säga att jag gick dig med en bitterljuv känsla i hela kroppen. Musik är något som jag hela tiden har tänkt att det ska bli så roligt att ha med barnen ute i verksamheten, men min dåliga kunskap på hur vi kan arbeta med den har gjort mig nervös och nästan lite rädd. När vi nu skulle ha workshop i detta med våra kurskamrater skrämde jag upp mig rejält för hur jag nu skulle klara detta. Men med en toppen lärare i detta ämne, Karin Lindahl klarade vi alla det galant och det var hur roligt som helst och tiden bara flög fram. 

Lite kort om rytmik:

Rytmikmetoden är en musikpedagogisk metod där den som använder sig av den upplever, lär och förstår genom rörelser. Använder hela sin kropp. Man behöver också alla sina sinnen då man lär musik.

Lindahl (1) berättade att rytmiken innefattar många områden som rörelsegestaltning, spel på olika instrument, gehörsövningar, metrik, samspelsövningar, rörelsesånger, pulsövningar, sånglekar, rim och ramsor. Barnen utvecklar gehör (auditiv perception), taktkänsla, rytmkänsla, koordination, improvisation, dans genom att sjunga, klappa, gå, spela instrument, dansa, härma o.s.v. 

Workshop 1:

Under vår första workshop med Karin fick vi känna på rytmik och takt. Öva upp vår takt känsla. Vi klappade i 4-takt ( man räknar till fyra och klappar samtidigt). Med olika varianter fick vi klappa eller stampa med fötterna i fyrtakten ex. vi räknade till fyra men klappade bara på 1 och tre, eller att vi räknade till fyra och klappade på ett och stampade på tre och klappade på fyra. Det var mycket svårare än vad jag trodde för du skulle hela tiden komma i håg i vilken ordning klapp eller stamp kom i. Här övar du upp din förmåga att kunna känna puls och takt och lyssna och kunna ta efter den som väljer (pedagogen) hur vi ska klappa till fyrtakten. Du använder dig också av minnet för att komma ihåg i vilken ordning du ska klappa eller stampa i. 

En bra låt som vi fick ta del av där du kan känna mycket takt och puls i är "Älgarna demonstrerar" av James och Karin, en kul låta att använda tillsammans med barnen i förskolan. Jag testade på mina egna barn när jag kom hem (5 och 7 år) de tyckte det var jätteroligt och kände hur takten gick och kunde lätt följa den.

James och Karin: Älgarna demonstrerar

"Förskolans uppdrag är att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande."

I Läroplan för förskolan (Lpfö- 98, rev 2010 s.7)

Vi fick lära oss er rad olika sånger med dans och rörelser som är bra att använda i barngrupper och även testa på olika instrument. Jag fick många nya tips på sånger och jag insåg hur enkelt man hör och känner takt och puls med hjälp av trummor och andra olika instrument. 

Något jag tar till mig och kommer att använda i t. ex morgonsamlingar är att använda sig av en trumma och sjunga barnens namn (de som vill) Det är ett roligt sätt att välkomna alla på och samtidigt få spela på en trumma.

Ex på en bra sång att sjunga på samling är den här:

Nu skickar vi trumman till Elin

Och Elin spelar på trumman så här:

Goddag goddag hur mår du i dag?

Vi hoppas att du mår bra!

Så skickar hon trumman till Linus.

Och Linus spelar på trumman så här:

osv

Trumman skickas runt tills man gått igenom hela barngruppen.

Vi pratade även om hur man läggar upp en musikaktivitet i förskolans verksamhet och att planeringen är viktig. 

Vad ska vi göra. Vad ska det vara för ett musikaliskt innehåll, vilka sånger, rim och ramsor eller rörelselekar ska vara med. Ska vi använda instrument. 

Hur svara på frågan på vilket sätt som du ska lägga upp din aktivitet, vilken metod ska vi använda, hur presenterar jag aktiviteten för barnen. Vilka rörelser ska vara med. Hur ska frågan VAD genomföras. 

Varför gör vi denna aktivitet, vad är syftet med det, vad vill vi att barnen ska uppnå. Vilket motiv ligger till grund för det jag gör? som ex språkligt, kroppsuppfattning, motorik (fin och grov), samarbete mm. 

Ferm Thorgersen (2012, ss. 69, 75) skriver att det är viktigt att ha ett syfte med en didaktisk verksamhet och att man bör ställa sig frågor som vad, när, hur och varför och för vem. Just för att kunna planera in när tiden för aktiviteten finns, hur ofta man kan man planera in en musikaktivitet, vem som ska lära sig och varför de som ska lära sig ska lära sig just detta med aktiviteten. vad, när, hur och varför och för vem är viktiga frågor att ha med sig och de relaterar till pedagogens val.

Kursmål:
Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan 

Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter 

Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 

Referenser: 
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Karin Lindahl, Musikworkshop 1. Campus Varberg, 2015-01-23

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012) Musikvetenskap för förskolan. 1. uppl. utg. Stockholm: Natur & kultur. Studentlitteratur, ss. 69-84.

Didaktiska aspekter

När vi framöver i vår ska ut på vår VFU ska vi tillverka ett didaktisk material och ha med oss ut för att använda i barngruppen. Som inspiration och för förståelse för vad som är didaktiskt fick vi ta del av en föreläsning av Lena Lyckestål där hon presenterade didaktiska aspekter på olika material.

Didaktik är läran om undervisningsmetodik, vilket innebär vad det är som jag som pedagog bör tänka på i undervisningen till barnen, relationen mellan målen och medel. Det är viktigt tänka på undervisningens innehåll och form. Det kan vara något så enkelt som att ta fram ett kvadratiskt papper och vika en loppa, när du har ett syfte med denna loppa blir det ett didaktiskt material som du kan utöva många saker med. Viktigt att komma ihåg är att leken är hjärtat i verksamheten. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.6)  beskrivs det att leken är viktig är för barns utvecklande och lärande och att främja leken inför barns utveckling ska prägla förskolans verksamhet. 

"Leken är hjärtat i verksamheten" - Lena Lycketståhl (2015)

Barnsyn och kunskapssyn är något Lyckeståhl tar upp. Det är viktigt att vi reflekterar över det och att vi ser det kompetenta barnet, dvs att barnet provar och vill förstå sin omvärld, att vi tar till vara på barns erfarenhet. Att vi som pedagoger ska våga släppa vår planering i exempelvis en samling och följa barnen om de vill gå en annan väg, se vart det kan leda.

Lyckestål tog upp många lika exempel där barn håller på med något och där vi som pedagog kan vara med och se till att det  blir didaktiskt.

Två exempel kan vara:

1.           2.

1. Ljusbordet där du kan arbeta mycket med matematik. Sortera, samtal i skillnader och likheter, antal. Här blir det didaktiskt utifrån syftet som pedagogen har med ljusbordet

2. Toarullar som man konstruera med. Vad behöver man för att det ska bli hållbart? vad behöver vi för att göra följande...? Här blir det ett samspel och gemenskap i ett bygge som kan bli hur stort som helst. Här kan pedagoger stötta och utmana.

Viktigt att ha med sig då du ska arbeta didaktiskt är följande frågeställningar:

Vad ska undervisningen innehålla?

Hur ska detta göras tillgängligt?

Varför ska man lära?

Vem är det som ska lära?

När ska man lära?

Med vem ska man lära?

Var ska man lära?

Vem bestämmer lärandet?

Vi hade också en lite workshop i samband med föreläsningen där vi fick ta del av olika didaktiska material som finns ute på förskolor runt om i landet. Det fanns bland annat material som äggkartong med olika material från naturen, det var magnetfiskar med  bilder på, färgcirklar med färgträning mm. med alla material finns det otroliga möjligheter att arbeta på ett didaktiskt sätt bara du som pedagog är med och utmanar, ställer frågor och framförallt har ett syfte med det du gör i din verksamhet.

Referenser

Lena Lyckeståhl, Föreläsning/Workshop Didaktiska aspekter på olika material, Campus Varberg, 2015-01-27

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Språkutvecklande arbetssätt

Under föreläsningen med Ann-Katrin Svensson pratade hon om metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. 

Något Svensson (1) tog upp under föreläsningen var hur man skriver i förskolan, och då menar jag när pedagoger sätter en lapp på ett bord där det står skrivet bord, fönster på ett fönster eller dörr på en dörr osv. Oftast skriver man med versaler dvs. stora bokstäver för att man tror att det är lättare för barnen att lära sig dem. Men Svensson berättade vidare att det är lättare för barnen att känna igen ett ord om du skriver med gemener (små bokstäver) efter som ordbilden blir annorlunda då, se bilden nedan.

Detta kände jag väl igen efter min första VFU plats som var på en montessoriförskola. Montessori använder sig bara av gemener för att det är lättare för barnen att ta till sig orden och känna igen dom. De flesta barnen på min VFU plats lärde sig snabbt känna igen ord och lärde sig tidigt läsa vissa ord och även att skriva. Barnen där använde sig även av gemener då de skrev. Men ser jag på mina egna barn som är fem respektive sju år använder de bara versaler då de skriver ord. Det är först i första klass som min son har börjat använda sig av gemener. Själv kan jag hålla med om att det är bättre att vi använder oss av gemener då vi skriver lappar och ord till barn, för att ordbilden är annorlunda och för att böcker, tidningar och det mesta i vårt samhälle skrivs med gemener, detta eftersom de är lättare att läsa när man ser olika ordbilder.

Den ena metoden Svensson tog upp var helordsmetoden (whole language) och det är lite av det som jag skrivit om ovan. Skriver du med versaler får alla ord samma ordbild men skriver du med gemener så kommer orden se olika ut. När orden har samma form får barnen det svårare att känna igen orden. Svensson visade på tavlan hur du tillsammans med barnen kan använda dig av barnens namn, till exempel vid en samling för att utöva helordsmetoden. Där skriver du upp alla barnens namn på en tavla och sedan kan man diskuterar följande saker om namnen: 

• Vilka som har prickar i sina namn
• Vilket eller vilka namn som ser längst ut
• Börjar med samma bokstav 
• Har runda ringa som "O" i  sitt namn
• Vilka namn som har böj neråt (Maja)
• Vilka namn som har snirkliga bokstäver som "S"

Målet är inte att barnen ska lära sig att läsa utan känna i gen ord och bokstäver, i helordsmetoden får de en möjlighet till det. Svensson var noga med att poängtera att det är viktigt att man inte glömmer något barns namn och att man är noga förberedd innan. En nackdel kan vara att det är väldigt individuellt och utpekande och att denna metod inte heller är vetenskapligt belagd.

Den andra metoden hon tog upp var ljudningsmetoden (Bornholms metoden) fördelen med denna metod är att den är vetenskapligt belagd i jämförelse med helordsmetoden. Den går ut på att man i stället ska bli medveten om ljudet i ordet och att det påverkar läsinlärningen. För att arbeta med denna metod kan du använda dig av rim, ramsor och höra ljud i ord ex. bil och lastbil, vilket är längst? Svensson visade att man kan öka barnens ljudförståelse genom att barnen ska komma på 2- och 3-ljudsord som ko, sol, orm, arg och bro, här ökar även barnen på sitt ordförråd och inte bara sin fonologiska medvetenhet. En nackdel som jag upplever med denna metod är att metoden innehåller ramar och veckoscheman som man ska följa. Jag tror dock att det inte är bra att ha strikta scheman att följa utan arbeta med metoden när det passar barnet och verksamheten.

På de ställen jag har varit tycker jag att de arbetar för lite med språket. Enda gångerna de läser för barnen är när de har uppevila eller när något barn ber om att få en bok läst. Jag personligen tycker det är viktigt att vi även arbetar med olika språklekar där vi kan få in rim och ramsor, själv älskar jag rim och ramsor och detta har följt mig sen jag var lite. Jag läser gärna rimböcker. Men det är också viktigt att få in andra varierande språklekar som utmanar barnen i deras språk och uttal. Jag skulle vilja se mer av boksamtal vid läsning och mer skapande av berättelser tillsammans med barnen vilket jag tror har stor påverkan på barnens språkutveckling och vilket forskning också visar att så är fallet. På min senaste VFU var barnen intresserade att skapa berättelser tillsammans, men detta skedde endast på uppevilan i stället för en bok. Jag skulle gärna ta tillvara på deras kunskap och fantasi och tillsammans med barnen skapa en berättelse som skrivs ner och som också skapar olika diskussioner. 


Kursmål: 

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser 

Referenser

Ann-Katrin Svensson, föreläsning. Metoder och Teorier för språkutvecklande arbetssätt, Högskolan i Borås på Campus i Varberg 2015-01-19

Kursmål

Under termin 6 har vi följande kursmål som vi ska beröra:

redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.

skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Källa: Utbildningsplan 12FK60

Välkommen hit

Kul att just du hittade hit....