Bild

Mats Andersson (1) startade dagen med en lite föreläsning med fakta om olika bilder. 

Statiska - stilla bilder

Här ska bilderna vara i balans och i jämvikt 

Dynamiska - bilder i rörelse

Bilder som alstrar energi och rörelser. Man ska behålla känslan av att bilderna rör på sig

Konkret - visar verkligheten, det som är

Abstrakt - inget som föreställer något. Bilder behöver inte föreställa något. Färger, former, ytor och linjer

Optisk medelpunkt - är den punkt som fångar din bild

Därefter hade Mats plockat fram ett himmelrike av färger, material, kryddor, lim, ja allt vad du behöver för att kunna kasta loss och bara gå all in när det gäller att vara kreativ och bara få undersöka vad som funkar, inte funkar eller vad som händer när du blandar olika material. Mats sa till oss att prova på och se vad som händer använd allt material, vad händer då med mig? jo jag låser mig totalt. Detta trodde jag inte om mig själv. Vid första blicken över bordet tänkte jag, här finns allt så himla roligt, men jag förmådde mig inte att börja skapa. Jag vet inte var och hur jag ska börja eller vad jag vill prova utan min kreativitet blir som totalt bortblåst. Det var en ganska nyttig övning att få testa på. Detta kan faktiskt hända barnen på förskolan med. Bara för att du har tillgång till allt för att skapa behöver det inte hjälpa barnen i deras process alls utan en del kanske blir som jag blev, helt bortblåst och inte vet alls vart de ska börja med för att skapa. TID... det tror jag är viktigt, att ge barnen tid att få ta in och känna sig fram, börja lätt med det som de är vana vid, som kanske kritor och papper och sen när de känner sig mogna kasta sig loss i havet av färger och saker. Tid var vad jag behövde. 

Idag skulle vi ta ut en lite ruta, ungefär som ett frimärke från en bild som vi sedan skulle förstora upp med hjälp av olika material i en storlek på ungefär 15x15.

Här ovan är bilden jag valde och förloppet hur min bild växte fram. När den var klar kopierades den upp i tolv lika rutor som sedan gick att använda för att bland annat bilda mönster. I en uppgift som denna får du in former och mönster vilket är mycket matematik. När du skapa i bild är det inte bara själva skapandet som barnet får ta del av. Här blir ett material didaktiskt då du som pedagog har ett syfte med uppgiften som att leda dem in i matematikens värld.

Detta är ett kul sätt att arbeta med barn där de sedan kan upptäcka olika mönster och hur bilderna kan paras i hop med varandra till en helhet.

Bilderna som kommer här nedan är från klasskamrater som jag tyckte blev helt otroligt vackra när de kom till en helhet.

Detta kan man ta ett steg längre i barngruppen, en tanke som växte fram var hur barnen skulle kunna använda detta ute i naturen. Mats gav mig lite hintar om att använda sig av det digitala för att sedan skapa utifrån det barnet fotograferat. Om man tar kort på något ute som man sedan skapar en ruta ifrån och gör en ny bild av, för att sedan återkomma till platsen och se hur den nya bilden blev och diskutera vad vi ser och hur vi upplever det vi gjort, vad vi kan få fram för mönster med hjälp av naturen och barnen.

Körling (2007 ss.186-187) beskriver en händelse i form av en bildpromenad, vilket jag tar till mig och tycker är en bra aktivitet. Jag tänker mig att denna bildskapning som vi gjort med Mats idag kan göras av barn i förskolan för att sedan användas i en bildpromenad, där barnen får beskriva och förklara vad de ser, upplever och känner. Körling (2007) menar vidare att vissa barn har svårare att sätta ord på det dem ser men i ett socialt sammanhang och samspel kan vi göra detta tillsammans. Genom bildpromenaden menar Körling (2007) också att språket övas eftersom samtalen om bilderna blir långa och intensiva och väldigt språkrika. 

Om ni är intresserade av att läsa mer om Anne.-Marie Körling och hennes tankar kan ni göra det här: http://korlingsord.se/

Läroplan för förskolan (Lpfö- 98, rev 2010 s.9) säger att "verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande.Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter."

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.    

Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen

Referens:
Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. Uppl. Stockholm: Lieber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Mats Andersson, Workshop bild 1, Campus Varberg, 2015-01-27

Vi arbetar med lera

Vi fick även arbeta med lera. Lera är något som med fördel kan användas tillsammans med barn i alla åldrar. Att få känna och klämma på leran är något alla barn kan göra. Att vi låter saker vara tillgängliga för barn så att de riktigt kan gotta ner sig i materialet och att vi  får chansen att fånga det barnen gör. Vi behöver inte säga så mycket utan låta barnen undersöka på egen hand.

Vi fick arbeta med olika sorters keramikleror. Mats hade lagt ut fyra sorter på golvet som vi sedan skulle gå på. Detta för att känna materialet med fötterna och bedöma om de var mjuka eller hårda. Detta är något som är lätt att göra med barnen. Låta de få känna med fötter och uttrycka sina känslor. Jag tror att detta är något som barnen kommer tycka är väldigt kul eftersom det är något som man vanligtvis inte gör, att få göra lite konstiga saker i vardagen pigga alltid upp, och ett skratt förlänger livet sägs det ju. Barnen får uppleva med hela kroppen och sinnen genom lukt, känsel och till och med smak då dess leror inte innehåller några farliga ämnen, bara naturmaterial.

Arbetet idag blev som en styrd aktivitet av Mats. Själv skulle jag inte börja med att ha aktiviteten styrd då jag skulle vilja se hur barnens fantasi och kreativitet visar sig i leran. Vidare skulle jag nog kunna ha den mer styrd för att utmana barnen i att ta och förstå instruktioner. Vi fick sedan bitar av alla fyra keramikleror för att skapa efter Mats instruktioner. Vi skulle ta en bit lera och klämma ihop denna i handen och sedan sätta två ögon på med hjälp av en penna. Detta är något alla barn kan göra även de minsta. Att få känna och klämma på leran som sedan får en identitet då ögonen petas dit, är en upplevelse i sig då barn ser att även de kan skapa något betydelsefullt. Ingen figur blir den andra lik vilket kan ledas in på värdegrunden.

Av instruktionerna som gavs skulle vi bygga högt, långt, runt och kort vilket alla har begrepp i den matematiska världen. Matematiken anser jag att jag kan få in utan att aktiviteten är styrd eftersom det handlar om mitt förhållningssätt som pedagog, att jag är närvarande vid skapandet och hur jag synliggör matematiken genom språket, då matematik och språk går hand i hand.

I en styrd aktivitet är det viktigt att jag som pedagog har en mening med det vi ska göra för att barnen ska kunna ta in kunskap i det som jag vill att aktiviteten ska innehålla. Barnen behöver inte veta att det är just språket eller matematiken vi använder, bara jag är väl medveten om vad det är vi gör och vad aktiviteten innehåller. Lyckeståhl (1) tog upp på sin föreläsning att det är viktigt att vi pedagoger har ett syfte med varför vi gör en aktivitet och att vi har de didaktiska frågorna vad, hur och varför i tankarna. Själv hade jag de frågorna med mig ut på min VFU och försökte tänka att det jag gjorde skulle ha ett syfte. Hennes föreläsning har gett mig nya synfallsvinklar som jag kommer bära med mig ut i min kommande yrkesroll. Att ha en aktiv dialog med barnen under deras process tror jag är viktigt eftersom jag kan lyssna till deras tankar och funderingar under skapandet med lera.

Jag skulle föredra att göra detta moment med lera i en mindre barngrupp där lärandet kan ske tillsammans. Det är inte bara barnen som lär av mig utan jag lär mig av barns kreativitet och fantasi och med deras tankar kommer jag att få in mycket kunskap som jag inte sett än. Barn ser med helt andra ögon. Det är viktigt att inta ett barnperspektiv, att vi ska förstå barns uppfattningar, erfarenheter och handlingar. Barnet ska få lov att vara aktivt och att använda sina sinnen som att lukta och känna, och även skapa och prata om det som den ska lära sig mer av (Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten 2011, s.179). Läroplan för förskolan (Lpfö- 98, rev 2010 s.7), tar upp vikten av samspelet mellan barn och en vuxen och hur viktigt det är att vi lär av varandra i det sociala. 

Det finns många olika sorters leror, vi fick även arbeta med modellera. Med hjälp av leran kan även temat känslor hanteras. Tillsammans med Mats fick vi välja ut en färg som vi såg som en glad färg och skapa något glatt och sedan skulle vi välja ut en arg färg och skapa en arg form. JAg tror att uppgiften gickut på att synliggöra för oss hur olika vi alla tolkar känslor. Att arbeta med detta i en barngrupp visar tydligt hur olika vi tänker när det handlar om känslor och hur olika vi tolkar olika situationer. Det är viktigt att låta barnen sätta ord på vad de tycker och att skapa en förståelse att det faktiskt inte är alla barn som vill tala om känslor. Detta är viktigt att medvetandegöra för alla barnen. I bland behöver någon få vara arg, ledsen eller bara glad utan att bli ifrågasatta.

Något Mats (2) nämnde under workshopen som jag verkligen tog till mig var hur vi skulle tänka på hur jag som pedagog kan ställa öppna frågor till barnen som inte leder dem till just det svaret man tänker på. Jag kommer bära med mig det och verkligen tänka på hur jag ställer mina frågor då mina frågor oftast leder barnen in på just det jag vill veta, och det utmanar inte barnen i deras tänkande kring frågan.

Kursmål:

Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen

Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.

Referens:
Lena Lyckeståhl, Föreläsning/Workshop Didaktiska aspekter på olika material, Campus Varberg, 2015-01-27

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Mats Andersson,Workshop bild 2, Campus Varberg, 2015-02-13

Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011).Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Vi skapar papper

Idag har vi skapat med hjälp av återvunnit material. Vi fick under förmiddagen testa på att göra vårt eget papper där vi har använt oss av gamla tidningar. Jag tycker det är fantastiskt när vi kan ta till vara på material som varit använda innan för att skapa nya saker. Gammalt papper blir här nytt papper.

Förskolan ska sträva efter...

"Att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap"  Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev 2010, s.10)

Vi börjar med att riva eller klippa bitar av tidningspappret ner i en plastbalja med vatten för att sedan ta hjälp av en stavmixer för att göra bitarna till en smet. Att riva och klippa kan med fördel barnen vara med att göra men stavmixern som är väldigt vass bör man vara lite aktsam med och låta oss vuxna vara med. När du har din smet kan du välja att lägga i färg för att färga ditt papper eller bara låta det vara som det är från början.

Sedan använder du dig av en ram med ett nät som du doppar i din balja med smet för att sedan sakta dra upp mot ytan. Nu har du fått med dig ett lager pappersmassa som du sedan lägger på en tidning för att torka.

Jag tycker det är viktigt att både ha styrda aktiviter och aktiviter med lite fria ramar. Denna aktvitet har styrda instruktioner just för att det ska bli rätt. Det är viktigt för barn att kunna ta instruktioner av oss vuxna för att förstå förutsättningen med denna aktivitet (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu 2010, s.36) 

Vi fick även testa på att göra papie mache. Massan görs av tunt strimlat papper, detta också återanvänt från exempelvis dokumentförstöraren. Lägg ner pappret i en burk tillsammans med lite vatten och tapetklister. Du kan välja att färga massan genom att hälla i lite färg i burken och sedan mixas allt i hop till en slät massa med hjälp av en stavmixer. Här har den ena massan färgats gul, Och på spindlarna har massan färgats av svart färg. Detta är nog något som tilltalar barnen då det var väldigt kladdigt. Att gå loss på att massera in pappersstrimlorna i limmet, och att få känna den ljumma massan mot de små händerna, återigen upplever barn med sina sinnen. Dock skulle jag inte vilja göra detta i för stor grupp då jag upplever att jag måste vara nära till hands och stödja i processen, och vara en hjälpande hand. Är jag närvarande som pedagog kan jag även ta tillvara på lärande då tillfällen ges. Jag tänker mig att det blir ett ypperligt tillfälle att prata om tid med barnen. Barnen får i skapandet och processen uppleva tid, och alla upplever vi tiden annorlunda. När figuren eller pappret är färdigskapat är inte det inte helt klart utan sakerna måste torka och detta tar tid. Tid kan upplevas på olika sätt hos olika individer. Små barn har inte fått kunskapen vad tid innebär, det är ett svårt begrepp att ta till sig (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004, s.236). Vi kan hjälpa barnen med deras uppfattning av tid, om vi pratar med dem om det. 

                

Att få uttrycka sig med hjälp av det estetiska kan få vara helt underbart. Att få gå in i en bubbla och bara släppa loss din kreativa ådra. Som när Mats Andersson sätter fram alla olika sorters material och olika sorters färger för att fritt få upptäcka vad som händer när man blandar de olika materialen med varandra. I bild är det inte bara bild som du övar, du övar din kreativitet, fantasi, kemi, motorik matematik, språk och mycket mer där till. I början fick jag känslan att här skapar vi fritt utan några som helst ramar, men i själva verket var aktiviteten styrd. Detta tyckte jag om, att man kan ha en styrd aktivitet utan att barnen behöver märka så mycket av det. 

Kursmål:
Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.

Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand -Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok att använda i textil som pedagogiskt redskap för barns lärande.1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny , rev . utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Välkommen hit

Kul att just du hittade hit....