Vi skapar papper

Idag har vi skapat med hjälp av återvunnit material. Vi fick under förmiddagen testa på att göra vårt eget papper där vi har använt oss av gamla tidningar. Jag tycker det är fantastiskt när vi kan ta till vara på material som varit använda innan för att skapa nya saker. Gammalt papper blir här nytt papper.

Förskolan ska sträva efter...

"Att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap"  Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev 2010, s.10)

Vi börjar med att riva eller klippa bitar av tidningspappret ner i en plastbalja med vatten för att sedan ta hjälp av en stavmixer för att göra bitarna till en smet. Att riva och klippa kan med fördel barnen vara med att göra men stavmixern som är väldigt vass bör man vara lite aktsam med och låta oss vuxna vara med. När du har din smet kan du välja att lägga i färg för att färga ditt papper eller bara låta det vara som det är från början.

Sedan använder du dig av en ram med ett nät som du doppar i din balja med smet för att sedan sakta dra upp mot ytan. Nu har du fått med dig ett lager pappersmassa som du sedan lägger på en tidning för att torka.

Jag tycker det är viktigt att både ha styrda aktiviter och aktiviter med lite fria ramar. Denna aktvitet har styrda instruktioner just för att det ska bli rätt. Det är viktigt för barn att kunna ta instruktioner av oss vuxna för att förstå förutsättningen med denna aktivitet (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu 2010, s.36) 

Vi fick även testa på att göra papie mache. Massan görs av tunt strimlat papper, detta också återanvänt från exempelvis dokumentförstöraren. Lägg ner pappret i en burk tillsammans med lite vatten och tapetklister. Du kan välja att färga massan genom att hälla i lite färg i burken och sedan mixas allt i hop till en slät massa med hjälp av en stavmixer. Här har den ena massan färgats gul, Och på spindlarna har massan färgats av svart färg. Detta är nog något som tilltalar barnen då det var väldigt kladdigt. Att gå loss på att massera in pappersstrimlorna i limmet, och att få känna den ljumma massan mot de små händerna, återigen upplever barn med sina sinnen. Dock skulle jag inte vilja göra detta i för stor grupp då jag upplever att jag måste vara nära till hands och stödja i processen, och vara en hjälpande hand. Är jag närvarande som pedagog kan jag även ta tillvara på lärande då tillfällen ges. Jag tänker mig att det blir ett ypperligt tillfälle att prata om tid med barnen. Barnen får i skapandet och processen uppleva tid, och alla upplever vi tiden annorlunda. När figuren eller pappret är färdigskapat är inte det inte helt klart utan sakerna måste torka och detta tar tid. Tid kan upplevas på olika sätt hos olika individer. Små barn har inte fått kunskapen vad tid innebär, det är ett svårt begrepp att ta till sig (Heiberg Solem & Lie Reikerås, 2004, s.236). Vi kan hjälpa barnen med deras uppfattning av tid, om vi pratar med dem om det. 

                

Att få uttrycka sig med hjälp av det estetiska kan få vara helt underbart. Att få gå in i en bubbla och bara släppa loss din kreativa ådra. Som när Mats Andersson sätter fram alla olika sorters material och olika sorters färger för att fritt få upptäcka vad som händer när man blandar de olika materialen med varandra. I bild är det inte bara bild som du övar, du övar din kreativitet, fantasi, kemi, motorik matematik, språk och mycket mer där till. I början fick jag känslan att här skapar vi fritt utan några som helst ramar, men i själva verket var aktiviteten styrd. Detta tyckte jag om, att man kan ha en styrd aktivitet utan att barnen behöver märka så mycket av det. 

Kursmål:
Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.

Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand -Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok att använda i textil som pedagogiskt redskap för barns lärande.1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny , rev . utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Textil - tryck på tyg och broderi

Den andra workshopen i textil innefattade mycket färg och mönster. Att kunna skapa fritt utifrån sin fantasi och använda sig av olika redskap för att få fram olika mönster. 

Efter olika workshops och diskussioner om textil har min förståelse ökat och mitt synsätt blivit annorlunda på hur textil faktiskt är ett kul och givande tillfälle av lärande för barnen i förskolan. Det ska vara lustfyllt och meningsfullt. Barnen får lära sig ny kunskap med ett rogivande material och där faktiskt lärandet i matematiken och språket smyger sig in utan att barnen är speciellt medvetna om det. Bara vi som pedagoger är medvetna och närvarande. Vi ska fånga arbetet med textil och vända det till lärandesituationer i både matematiken och språket. Dock är det inte bara språket och matematiken vi övar genom textilen, barnen övar sin finmotorik och att uppleva med sina sinnen vilket är en fantastisk gåva att kunna göra. Barnen ska få lov att vara i materialet och bara få vara kreativ ensam och i en gemenskap. Att låta barnen arbeta och skapa med hjälp av sina händer sätter igång en värdefull process som vi ska fånga upp och vända till en positiv lärandesituation tillsammans. Att ta till dig kunskap om något handlar om för många att få praktiskt göra och med hjälp av alla sinnen kan barns kompetenser utvecklas och tas till vara.

  

Screensram

Under denna workshop fick vi prova på att skapa med färg och form och göra textil tryck. Som vanligt går alla in i sig själva och vi blir kreativa och skapar för det vildaste. Vi fick chansen att testa på olika tekniker att trycka på och detta vara verkligen roligt. Detta är något som passar barn i alla åldrar. De minsta barnen kan bara få utforska färgen och känna och bli kladdiga, trycka med sina händer och fötter. Äldre barn kan få skapa med hjälp av olika tekniker som att ströppla på tryck och använda sig av en screenram för att få fram mönster.

Ströpplare

Att skapa med barn upplever jag som ett fantastiskt tillfälle att ta tillvara på barns lärande i matematik, språk, deras motorik, både grovmotorik och finmotorik. Barnen får uppleva med allas sina sinnen vilket vi ska värdesätta i förskolan. Här blir det medierat lärande, som innebär att vi tolkar och upplever världen med hjälp av olika redskap, där redskap som musik, bild, drama och i detta fall textil kan vara till hjälp i olika sorters lärande (Leijon 2013, s.54). Då tänker jag en aktivitet där barnen får trycka på tyg som är en rolig, bra och inspirerande aktivitet där barnen både kan få måla fritt på tyg eller trycka på tyg med hjälp av mallar, schabloner frukter och grönsaker. Språket övar barnen så klart hela tiden då de pratar och inte pratar. Genom att bara få sitta tyst och lyssna på sina kompisar i deras diskussioner och skapande kan vara ett värdefullt sätta att tillägna sig språk, det är inte alltid som barnet behöver ingå i en diskussion. Det är dock viktigt att det finns en närvarande pedagog som kan stimulera barnen i språket och det krävs då att det inte bara är barnet som ska lyssna utan att pedagogen tar sig tid och lyssnar på det talande barnet (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu 2010, s.36). 

För att få textiltryck till ett didaktiskt material är det viktigt att pedagogen har ett syfte med varför textiltryck ska göras med barnen, vad ska de lära? hur ska de lära? och varför ska de läras sig detta? Det är bra att utmana barnen lite genom att ge dem instruktioner att följa och inte bara låta dem skapa fritt. Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu (2010, s.36) skriver att en bra dialog mellan barnen och pedagogen är viktig just för att de ska förstå och kunna ta instruktioner.

Det finns hur många sätt att trycka på. Gör ett tema och bestäm att du ska trycka med hjälp av kökets tillgångar både ätbart och köksverktyg. Utforska vad frukter och grönsaker ger för mönster och former och koppla detta till matematiken.

Så här fina mönster kan du få om du använder dig av en delad rotselleri. Det kan man inte tro?

Här nedan kommer lite av det som skapades idag.

En massa olika textiltryck där frigolit har använts, mallar som målats och klippts ut, knottrig kavel för att få ett roligt rutmönster och snöre som bundits upp på en kloss för att få roliga randiga mönster. Här sätter bara fantasin stopp.
      

    

Här är en film på hur det kan se ut då du använder en screenram

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Leijon, Marie. Rummet som resurs för lärande och i lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: studentlitteratur.

Textil - Att uppleva med ull

Jag hade inga speciella förväntningar på dagens workshop eftersom jag har själv inte har några stora erfarenheter eller kunskaper av att arbeta med textil eller ull, fast jag tycker det verkar vara mysigt och mycket rogivande. Jag gick till dagens workshop med nyfiken på hur vi skulle kunna arbeta med detta tillsammans barn, och då speciellt vad och hur de minsta barnen skulle få ut av att arbeta med ull. Och efter dagens workshop med ull känner jag att ull är något som jag vill ta med mig ut i arbetslivet och i skapandet med barn. Min erfarenhet är att många förskolor inte skapar med ull, vilket jag tror har att göra i en okunskap hos oss vuxna och att vi upplever det som tidskrävande och rörigt. Men efter idag har jag sett hur lugn ullen gör en person och vilka tankar och funderingar som växer inom en, även hur ullen kan ge dig så många olika sinnesupplevelser. 

När jag satt hemma och läste litteraturen innan workshopen kom jag på mer och mer saker som faktiskt gjorde alla barn inkluderade till att kunna arbeta med ull. Bara att de små barnen faktiskt får vara med i gemenskapen och uppleva allt med olika sinnen, de kanske inte kan tova, men bara för dem små händerna att känna på ullen och känna lukten av ullen och ledas fram i processen med hjälp av mig som pedagog tror jag är stort för dem. Barnen ska få uppleva med alla sina sinnen och det är vi pedagoger som ska ge barnen möjlighet att känna lust för skapandet och glädjen i att upptäcka. Barn lär olika och tar till sig kunskap på olika sätt och vi pedagoger ska finnas nära till hands och hjälpa barnen att känna lust och nyfikenhet för lärandet (Björkdahl Ordell m.fl, 2010, s.17)

Genom textil kan man nå fram i både språket och matematiken. I matematikens lärande möter barnen olika begrepp och former, matematikens förståelse, och i språket möts talet i vad man gör, den språkliga förmågan. Arbetet med ull utmanar även barnen i det finmotoriska, vilket faktiskt kan vara svårt för många barn. Vidare i arbetet med ull kan stökiga barn bli lugna, arbetet med ull framkallar rogivande stunder och passar alla, man kommer in ett flow som blir en lisa för själen. I arbetet med ull är det inget som är rätt eller fel, vilket är bra att medvetandegöra för barnen så det inte får någon slags prestationsångest. 

Jag som pedagog kan möta barn i tankar och känslor, visa att jag är intresserad och ställa frågor, och även möta barnens frågor och funderingar, Jag ska vara frågvis och ställa frågor som hur ullen känns som blöt och hur den känns som torr. Jag anser att det är viktigt att vara en närvarande pedagog och finnas till hands för barnen. Björkdahl Ordell m.fl (2010, s.24) betonar vikten av uppföljning på aktiviteten, samtal med barnen, där man stimulerar språk och matematiklärandet.

Under dagens workshop skulle vi i en grupp på tre tova en tavla med något sagotema. Vad är det som är stort för barnen just nu? Räcker bara att se på min femåring hemma som ska ha allt med Frost och bara älskar musiken, så hur vore det då att skapa Olof, snögubben i filmen Frost. Vi var alla överens så sakta började Olof växa fram.

Citat ur läroplanen:

"Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska" Läroplan för förskola (Lpfö 98 rev. 2010, s.7).

Här växer vårt sagotema fram, där vi först skulle göra en bottenplatta med fyra lager ull som läggs omlott. Här får barnen känna ullen mot händerna, dess mjuka sköna konsistens.

Efter det skulle rejält med såpa vatten slängas på och masseras in i ullen med händer och fötter. Att åter igen få uppleva en känsla med händerna när du stoppar ner dem i det ljumma sköna vattnet och få uppleva skillnaden mellan torr och våt ull. Sedan skulle det rullas med armar och fötter för att pressa ihop ullen till en platta. När du bearbetar ullen med fötter gör det gärna barfota och sätt på någon bra musik och dansa i takt samtidigt som barnen masserar ullen med fötterna. Ett kul sätt att få in dans, rörelser, musik och motorik i arbetet med ullen. Barnen lär och upplever med hela kroppen och alla sina sinnen.

Nu börjar skapandet. Olof är på gång att växa fram. Bild 1 visar en teknik som heter torr tovning, där man trycker in ullen i ull plattan med hjälp av en nål med en massa hullingar, inte att rekommendera att små barn ska använda då den är jätte vass, viktigt att vara en närvarande vuxen vid detta tillfälle.

Orginalbild och det färdiga resultatet!

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referens:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Museiebesök - Lekstäver och orddjur

En snöig Lördag styrde bilen från Falkenberg till Varberg för att göra museibesök. Med mig hade jag mina två barn Erik sju år och Matilda fem år, som tyckte detta skulle bli hur spännande som helst. Av Mats Andersson fick jag reda på utställningen Lekstäver och orddjur som hade utställning på Varbergs kulturhistoriska museum. Jag hade hört mycket bra om utställningen och hade nog lite för höga förväntningar. 

Självklart var det en rolig och bra utställning men känslan när vi kom in i rummet var att det kändes som ett för stort rum och för lite saker. Det som fångade mina barns uppmärksamhet var en vägg av böcker som var formade till bokstäver. Lite försiktigt och osäkert undrade barnen om de fick stava sina namn, vilket de självklart fick göra, men då kom det stor problemet att endast de två nedersta hyllorna var nåbara för barnen och jag fick stå och hjälpa dem att plocka ner från de andra hyllorna. Nu när tanken var att barnen skulle få bilda ord med böckerna förstår jag inte vitsen med att sätta hyllorna så högt upp, En vuxen behövde hela tiden vara till barnets hjälp för att få ner böckerna. Visst ska du vara en närvarande pedagog och stödja barnen i deras ordbildning men är man på utställningen som pedagog med en barngrupp kan man inte hela tiden stå på ett och samma ställe utan utforska med alla barnen.

Matilda som med hjälp av böcker ska skriver sitt namn. Detta fångade hennes intresse då hon direkt uttryckte sig att det var roligt att man kunde göra bokstäver av böcker. Det annorlunda och det som inte alltid är så traditionellt fångade hennes uppmärksamhet. Synd att det nästa bara var den nedersta raden hon nådde böckerna till.

Jag tror att utställningen vänder sig mer mot äldre barn som har börjat intressera sig för bokstäver. Ett yngre barn har nog svårare att ta in alla bokstäver och ser inte att det är bokstäver runt om i rummet, utan bara att det är saker uppsatta. Vad som var bra var att det var blandat med både versaler och germaner vilket jag uppskattade då barn skriver mest med versaler för att de är lättare att forma. Dock behöver barnen även germaner för att lättare känna igen orden då ordbilden blir annorlunda på olika ord då du skriver med små bokstäver. Under Ann-Katrin Svenssons (1) föreläsning berättade hon om helordsmetoden där barnen får lära sig hur ord ser ut och därför är det viktigt att vi använder oss av både germaner och versaler.

Helordsmetoden är en analytisk metod, en metod som vi behöver förbereda innan. Används för att uppmärksamma barnen på orden. Metoden är inte vetenskapligt belagd. Detta kan man använda tillsammans med barnen i en samling. Man skriver orden med germaner (små bokstäver) för att ordbilden blir annorlunda på olika ord än om du skriver med versaler (stora bokstäver) (Svensson 2015)

Där fanns klossar på golvet som var formade som bokstäver där barnen kunde skapa torn, ord och vara kreativa med bokstävernas hjälp.

"Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter." I Läroplan för förskolan (Lpfö- 98, rev 2010 s.9)

Det fanns pusselbitar som skulle formas till ett T, vilket var väldigt svårt för barnen att få i hop, de provade en lång stund men fick till slut ta hjälp av mallen med lösningen till T:et så att de kunde se och göra efter.

Det som jag upptäckte när barnen satt och försökte klura ut hur detta T skulle byggas var hur Matilda började prata om bokstaven. Under tiden hon satt där sa hon att nu ska jag bygga ett T som i Matilda, men när vi hade gått i från bokstavspusslet började hon leta ord som började på bokstaven T. Hon är fem år och utforskar mycket med bokstäver. Här fick hon chansen att analysera bokstaven T.

Detta med att pussla bokstäver är något som vi kan ta tillvara på i förskolans verksamhet. Vi kan skapa egna pussel med andra bokstäver. Här kan barnen tillsammans sitta och klura och få in matematiken i språket via problemlösning. Gemenskapen detta kan ge är också viktigt, att barnen kan samarbeta och komma fram till lösningar i en social samvaro. Barnen lär tillsammans.

Pennorna på väggen med smurfen i mitten va något som intresserade båda min barn, Bara att man kan pryda pennorna med så många saker som i sin tur väckte andra funderingar och historier. När min son såg flötet började han genast berätta då han i somras var ute och fiskade och fick upp sin första jättestora gädda. Det är viktigt att ta till vara på de stunder när barns fantasi flödar och uppmuntra dem till att berätta. Lindö (2009, s.254) tar upp vikten att låta barnen få "bada" i språket och att vi ska vara närvarande och lyssna, iaktta. Vi ska uppmuntra dem i att agera och berätta. Vidare skriver Lindö att barn tidigt kan vara i samtal med varandra men att vi vuxna ska vara där som ett stöd för att samtalet ska bli det bästa.

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan 

Referenser:

Ann-Katrin Svensson, föreläsning Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt, Campus Varberg, 2015-01-19

• Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: Tillgänglig på Internet: Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Drama - Formspel

Workshop i drama med Gunilla Fihn inleds med en föreläsning om forumspel och forumteater. Fihn (1) berättar att forumspel är den pedagogiska metoden medan forumteater är en föreställning med speciella former. Grundaren till forumteater och formspel hette Agusto Boal och föddes i Brasilien 1931. Det var han som startade arenateatern i Brasilien och tanken med teatern var att skapa ett forum hur det var i Brasilien just då. Detta kom att få likheter med barnteatern. Fihn menar att det är forumteater som vi bäst använder oss av i förskolan eftersom det är den pedagogiska metoden.

Einarsson (2013 s.141) beskriver att ett forumspel kan användas då man ska förstå en viss händelse eller situation. Man tar då hjälp av forumspel för att spela upp händelsen för en publik som sedan får avbryta spelet för att själva ta plats i spelet för att göra en vändning av händelsen. Till exempel vid en konflikt, hur löser man den? genom att spela upp  den ses den med nya ögon som kan komma på ett bättre sätt att se på konflikten och på så vis lösa händelsen från negativ till positiv. Vidare förklarar Einarsson (2013, s.143) att forumspel är bra att använda sig av just för att man vågar agera och uttrycka sig på ett sätt som många inte skulle göra i verkliga livet. Forum spelet ger dig möjlighet att kliva in i en roll som gör att du vågar släppa på dina hämningar.

Efter föreläsningen fick var av en av oss skriva om en upplevelse i förskolan som har orsakat en viss konflikt mellan vuxna i förskolan. Gunilla Fihn tog in papperna och delade in oss i grupper med fem i varje grupp och sedan fick vi ut dessa papper för att välja ut en konflikt som vi sedan skulle gestalta.
Efter vi spelat upp scenen en gång skulle den spelas igen men då fick åskådarna säga stopp och byta ut någon ur scenen och träda in själv för att på så vis ändra händelseförloppet. När händelsen spelats färdig diskuterade vi i storgrupp vad som hände, varför det hände och hur man skulle kunna lösa konflikten som uppstått, eller helt enkelt, hur kunde konflikten undvikas?

Här använde vi oss av forumspel för att väcka olika tankar. Det är något man även kan ta med sig till en barngrupp, låta barnen få dramatisera en händelse för att väcka sina tankar och framkalla reflektioner. Här öppnar man upp till diskussion, att låta barnen uttrycka sig om det dem upplevde.

Jag är både för och emot forumspel. Jag tror dock att det är något barnen uppskattar om man använder sig av i förskolan, både att de får medverka själva eller se oss pedagoger spela upp en händelse för dem. Så från ena sidan tror jag att det blir lättare och tydligare att genom ett forumspel visa barnen när det är någon händelse vi måste nå ut med, som till exempel vid en konflikt. Vi spelar upp, tydligheten visar sig i vår gestaltning och barnen kan ta till sig det vi gör, tänka och reflektera ut efter det dem ser och tillsammans kan vi skapa en diskussion om vad barnen har fått ta del av. Visst tycker jag det är underbart när man vågar släppa på sina ramar och agera ut inför andra, men från andra sidan anser jag att detta inte passar att göra med alla barn, att man via ett spel visar upp en viss händelse. Barn tycker det är roligt att spela teater men då tycker jag att barnen ska få göra detta utan att reflektera över konflikter utan att det ska bli en rolig stund med glada tankar och reflektera över teatern och den uppsättningen de har gjort utan att blanda in en massa konflikter. Man måste se utifrån barngruppen, vilka barn finns på förskolan? är detta något de skulle förstå och uppskatta?

I våra styrdokument står det följande:

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" Läroplan för förskola (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) 

Kursmål:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga,

matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Referenser: 
Einarsson, Anneli, Dramapedagogik som form för medierat lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.

Gunilla Fihn, Workshop Drama 1, Campus Varberg, 2015-02-06

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Musik workshop 2

Jag längtade verkligen efter vår andra workshop i musik vilket kändes helt underbart. Underbart att få känna den känslan att något är roligt och inspirerande. Trodde aldrig jag skulle kunna känna så inför musik. Till denna workshop skulle vi alla ha förberett en musikaktivitet som vi skulle delge varandra och utföra i gruppen.

I min aktivitet skulle vi börja med att prata om takt, puls och rytm, och sedan prova på att klappa stavelser i våra namn. Lindahl (1) tog upp under sin workshop att pulsen är musikens hjärtslag och att slagen är jämna, takt är att man kan dela in pulsen i takter exempel 3-takt och 4-takt. Inom takten finns en rytm som visar sig då man exempelvis klappar stavelser i namn. 

Vidare ville jag att deltagarna skulle få öva upp sitt lyssnande och även få en känsla av motorik, rumsuppfattning, kroppsuppfattning och förstå och uppfatta instruktioner. Detta gjorde jag genom en lek där de skulle få röra sig fritt i rummet till samma tempo som trumman spelade och när de hör tamburinens klang skulle de sätta sig på rumpan, se arg ut, se glad ut, se ledsen ut och förvånad ut, stå på ett ben, ja helt enkelt lyssna till mina instruktioner vad de skulle göra.
Jag upplevde att mina kurskamrater tyckte det var roligt och givande och en övning man skulle kunna använda ute i verksamheten.

Den andra delen av workshopen ägnades åt instrument. Vi fick ta del av en del barnsånger som hade enkla ackord som vi lätt skulle kunna öva upp på gitarr för att kunna spela med barnen. Det var kul och inspirerande och jag kände att musiken blev mer levande då det instrumentala tillkom. Det var inte bara gitarr vi fick testa på utan även trummor som congas och yembetrumma.

Under workshopen gav Karin Lindahl oss tipset att gå in på Lutfisken AB:s hemsida och titta. Där finns mängder av tips och idéer. Där finns böcker att beställa som man kan ha användning av i förskolan.

Bra böcker till musiksamlingar i förskolan från bland annat Lutfisken AB 

Kursmål:

Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser:

Karin Lindahl, Workshop Musik 2. Campus Varberg, 2015-02-02

Musikaktivitet

Musikstund i förskolan

Här nedan kommer en planering för en musiksamling i förskolan. Planeringen innehåller frågorna vad, hur och varför och när. Enligt Frem Thorgersen (2012, s.69) är det viktigt att du som pedagog ställer dig dem frågorna för att få en didaktisk verksamhet, hon berättar vidare hur viktigt det är att du har ett syfte med samling, detta också för att få en didaktisk verksamhet. Därför i planeringen har även en rubrik för syfte lagts till.

Detta kommer att vara med i samlingen:

Morgonsamling
Sjunga ”Vi spelar på trumman”

Berätta för barnen om musikens hjärta puls, takt och rytm

Klappa stavelser i barnens namn.

Leka en lek med trumma som spelas i olika tempon, när tamburinen slår (nytt ljud) ska barnen: sitta på rumpan, stå helt stilla, se arg ut, se glad ut, ledsen, förvånad mm

Avsluta med att sjunga och dans till låten vi fick lära oss av Karin Lindahl ”Om jag vill kan jag dansa”

Sätter oss ner och lugnar ner samlingen med vi återberättar vad vi gjort så barnen får reflektera över vad samlingen har handlat om. Sedan sjunger vi tre låtar tillsammans.

Vad:

Under Musikstunden ska barnen öva sitt lyssnande (auditiv perception). De ska få öva på att känna olika takt och puls, lyssna efter tempo. Barnen ska få röra sig till sång och sjunga.

Syfte: 

Syftet med samlingen är att barnen ska få öva sin förmåga att lyssna på olika sätt. Det är viktigt att lära barnen lyssnandets konst, detta för att använda det som en grund i sång, spel och dans, men även att kunna ge barnen en förståelse för att man ska kunna lyssna på pedagogen vid olika tillfällen, lyssnandet genomsyrar allt i förskolan (Holmberg 2012, s.125). Barnen ska få öva på sin kroppsuppfattning, rumsuppfattning och öva på visa hänsyn till andra människor och vara en del av gemenskapen.

Material:

Trumma och tamburin

Hur:

En musiksamling tillsammans med en barngrupp på tre till fem år som är ca 30 minuter lång. Musiksamlingen kommer att hållas på morgonen i samband med morgonsamlingen. Vi kommer att plocka fram en trumma och startar samlingen med en Hej-sång, där vi sjunger varje barns namn, ”Vi spelar på trumman”. Genom att använda sig av en hej-sång i en samling markerar man starten på samlingen och man markerar även gemenskapen i samlingen (Holmberg 2012, s.126). Sedan kommer vi prata om musikens byggstenar som består av puls, takt och rytm. Lindahl (1) tog upp under sin workshop att pulsen är musikens hjärtslag och att slagen är jämna, takt är att man kan dela in pulsen i takter exempel 3-takt och 4-takt. Inom takten finns en rytm som visar sig då man exempelvis klappar stavelser i namn. I min aktivitet kommer jag prata om detta samtidigt som barnen får känna på pulsen, vi kommer klappa i 4-takt och klappa stavelser i barnens namn. Efter detta kommer jag förklara leken som vi ska göra. Barnen får höra takt från en trumma som de ska röra sig efter, slår vi snabbt på trumman ska de få röra sig snabbt, slår vi långsamt på trumman ska de röra sig långsamt. Men när det hör ett slag på tamburinen då ska de snabbt sätta sig ner på sin rumpa. Sedan kommer jag varje gång välja ut en ny sak som de ska göra exempel att vara arga, ledsna, glada när de hör tamburinen, eller om det ska stå på ett ben, hålla sig på huvudet, hålla på kompisens huvud osv. Under tiden barnen hör trumman får de röra sig hur de vill men de får inte röra vid varandra. Holmberg (2012, s.129) berättar att använda sig av ett instrument som i detta fall är en trumma, bearbetar man ett av musikens grundelement som är tempo. I leken här ovan får barnen lyssna efter långsamt, fort eller lagom. Efter en stund kommer vi sjunga och dansa till låten ”Om du vill kan jag dansa” som vi fick lära oss under vår musik workshop 1, barnen får lära sig låten och rörelserna genom att härma mig. Sedan när vi är klara kommer vi sätta oss ner och reflektera över vad vi har gjort och sedan avsluta med tre sånger som vi sjunger tillsammans.

Varför:

Upplägget på samlingen är att barnen ska få träna sig på att känna en takt, rytm och puls och genom att klappa. Även klappa stavelser i sina och andras namn. Här får barnen känna en gemenskap och känna sig sedda och betydelsefulla när man tillsammans säger barnens namn, Att klappa stavelser är en strukturell musikalisk kunskap som innefattar hur musikens byggstenar fungerar och förhåller sig till varandra (Frem Thorgersen (2012, s.71). Viktigt att aldrig tvinga någon in i rampljuset utan låta barnen själva känna att de vågar och vill ta klivet in. Och genom att få röra sig till en trumma som spelar i olika tempo övar barn sitt gehör, sitt lyssnande (auditiv perception). Genom att barnen får röra sig fritt i rummet samtidigt som de ska lyssna på ett tempo och inte röra vid sina kamrater övar de på sin kroppsuppfattning, motorik och kordinationsförmåga och även sin rumsuppfattning, detta är en kroppslig musikalisk kunskap som de lär genom att utöva grovmotorik, finmotorik och olika intryck i relation till musik (Frem Thorgersen 2012, s.72). De utvecklar också sin förmåga att lyssna, vilket är några av de strävansmål i Läroplanen för förskolan (Lpfö- 98, rev 2010 s.10) som vi ska använda oss av.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. Förskolan ska även sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö 98, rev 2010 s.10).

Detta från läroplanen tar upp mycket i det som utövas i min samlingsstund. De val som jag som pedagog gör ska grunda sig i de styrdokument som vi ska följa i vår verksamhet (Frem Thorgersen 2012, s.70). När jag introducerar den nya låten ”Om jag vill kan jag dansa” sjunger jag först och barnen härmar efter mig, likadant gör vi med rörelserna. Här introducerar jag nya musikaliska erfarenheter till barnen som de får uppleva med flera olika sinnen (Frem Thorgersen 2012, s.79). När barnen ”härmar” efter mig används en reproducerande karaktär som menas att barnen utför, återskapar eller härmar (Holmberg 2012, s.125). Vidare förklarar Holmberg (2012, s.130) att rörelser tillsammans med sång är ett sätt att visa en kroppslig rörelse av musikens text. Efter vi har dansat och sjunget låten några gånger sätter vi oss ner i en ring och reflekterar och återberättar vad vi har gjort, detta för att se vad barnen har uppfattat av samlingen och vad de har tyckt om den. Här kan jag ta med mig vad som varit bra och dåligt och vidarutveckla till nästa musiksamling. Sedan avslutar vi med tre sånger som barnen kan och vi sjunger tillsammans innan samlingen är helt slut.

När:

Det är viktigt att tänka igenom när du ska ha din musiksamling. Valet att ha den på morgonen valdes eftersom barnen sitter inne på mycket energi som de behöver göra sig av med och att det blir en gemensam och mysig stund tillsammans, en bra start på dagen. Frågan är också när det är tillgängligt att ha samlingen? När tiden för musiksamling finns (Frem Thorgersen 2012, s.75).

                                                

Referenser:

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riderrsporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. uppl.1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Studentlitteratur, ss. 69-84.

Holmberg, Ylva (2012) Musikstunden – sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riderrsporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. uppl.1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Studentlitteratur, ss. 123-137.

Karin Lindahl, Musik Workshop 1, Campus Varberg, 2015-01-23

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442