Flerspråkiga barn i förskolan

Under våren fick vi tillfälle att träffa Emma Almingefeldt som arbetar med människor som kommer hit och har svenska som sitt andra språk. 

Almingefeldt (1) berättade för oss att de som kommer hit gör oftast inte detta för att de vill, utan måste för att överleva krig eller annat våld. De kommer hit utan att veta var de ska bo eller var de hamnar. Språket är helt främmande och de har inte möjlighet att kommunicera med någon då de varken förstår svenska eller engelska. Dessa barn kommer vi att få möta på förskolan. Barn med tunga ryggsäckar som kommer till en främmande miljö där ingen förstår dem, och de barn som kommer, förstår inte oss. Här är min roll som pedagog otroligt viktig för att få med barn med svenska som andra språk in i gemenskapen.

Som pedagog gäller det att du är närvarande och skapar en trygghet för barnen. Att finnas nära till hands är viktigt för att kunna bjud in barnen som kommer hit till lek med de andra barnen i barngruppen. Att våga ta steget. Vi ska var ett stöd för barnens föräldrar som inte vet hur det svenska samhället fungerar och informera dem om öppna platser där de kan skapa kontakter och en social trygghet, detta för att kunna skapa sig ett nytt liv här i Sverige även utanför förskolans verksamhet. 

Det finns olika påverkansfaktorer som bidrar till hur fort ett barn som kommer hit tillägnar sig det nya språket. Det kan bero på ålder på barnet som kommer och hur barnet mår i kropp och själ. Barnet kan bära på en tung ryggsäck och ha sett många hemska saker. Det kan också vara så att barnet har hjärnskador i språkcentrat som kan ha uppkommit vid t.ex våldskador. Attityden påverkar med hur barnet lär ett nytt språk. Föräldrarnas attityd spelar stor roll och deras påverkan kan göra att barnet inte tar in det nya språket. Som pedagog är det viktigt att se dessa faktorer och samverka med andra för att kunna ge barnet en så bra start i Sverige som möjligt.

Almingefeldt berättar att många barn som kommer hit i tidig ålder lär sig språket och pratar flytande, men de vet inte vad orden har för betydelse. Detta kallas för ytflyt och man kan minska detta genom att läsa böcker för barnen där man visar bilder eller konkreta saker som barnen kan relatera till. Man kan ta hjälp av sagopåsar med figurer i för att visa samtidigt som man berättar sagor. Viktigt är att jag som pedagog ställer frågor och diskuterar med barnen om böckerna och om berättandet. Sagostunden skapar plats för både samtal och lyssnandet vilket är viktiga bitar i språkutvecklingen (Benckert, Håland &Wallin, 2008, s.149.) Vidare (2008, s.151) förklaras att innehållet i boken är viktig att tänka på så att det stämmer med barnet kognitiva nivå, de menar att språket bör ligga lite över vad barnet redan kan för att utvecklas språkligt och kognitivt.

Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev 2010, s.11) 

"Förskolan ansvara för att barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål"

Det är viktigt att inte glömma bort att barnet som kommer hit inte bara ska lära sig svenska utan även stimuleras och få stöd i sitt modersmål. Om barnet får stöd i sitt modersmål har barnet lättare att ta till sig ett nytt språk. Har man inte tillgång till att använda sig av modersmålsstöd på förskolan är det viktigt att jag som pedagog hittar bra hjälpmedel för att ge stöd till barn med svenska som andra språk. Ta hjälp av barn med samma språk som är äldre och behöver träna på att läsa, få dem att komma till förskolan för att läsa för barnen, båda får då träning på sitt modersmål. Använd dig av digitala hjälpmedel som ipad och dator, det finns bra appar att ladda ner och you tube kan ha bra filmer som man kan använda i språkträningen.

Kursmål:

Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

Referens:
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan: ett referens och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2075

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: SkolverketTillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Emma Almingefeldt, Föreläsning Flerspråkighet i förskolan, Campus Varberg, 2015-02-26