En av dem som inspirerade mig under denna termin var Carina Mattsson från Timmele förskola, som arbetar mycket med konkret matematik. Som sagt när jag började min utbildning för tre år sen visste jag väldigt lite om matematiken i förskolan. Jag hade bara bilden av hur skolan utövade matematik och jag minns att jag tyckte barnen i förskolan var alldeles för små för utöva just matematik. Men där fick jag snabbt ändra mig och det gjorde jag verkligen.
Matematiken kan synliggöras i nästan allt som sker på förskolan och då på ett roligt och kreativt sätt. Carina Mattsson (1) förklarade för oss att det är rätt så enkelt med matematiken i förskolan bara man använder sig av konkreta material. Mattsson hade dukat upp ett stort smörgåsbord med massor av konkreta material som visade hur vi kunde arbeta med matematiken på ett roligt sätt i förskolan. Det var färgglatt och roligt material som verkligen drog ögat till sig, vilket jag tror spelar en stor roll för att locka till sig barnen till materialet.
Mycket av materialet som visades under dagen var egen tillverkat, vilket synliggjorde hur enkelt man kan skapa ett ett bra didaktiskt material. Man behöver inte ha en massa pengar för att utöva rolig matematik. Mycket material var även hämtat från naturen. Mobilen på mittenbilden ovan är tillverkat av ett barn under en utflykt i skogen. Mattsson menade att det är viktigt att ta tillvara på den stunden när barnen vill skapa och se syftet med den stunden. Oftast plockas materialet med hem till förskolan men väl framme på förskolan försvinner lite av syftet varför vi ska göra detta.
Det gäller att fånga stunden. Det är inte svårt att ha en ryggsäck färdig med massor av material för att kunna skapa i skogen. Detta tyckte jag var hur bra som helst, att ha med sig materialet ut för att vara kreativ på plats. För många gånger har jag sett hur man pratar med barnen om vad man kan göra med materialet, men att man inte ta tillvara på stunden i skogen, utan tar med det till förskolan där det faktiskt i bland glöms bort.
På bilden ovan är ännu ett bra material att ha med i skogen för att sortera med barnen. Det påminner mycket av det vi fick ta del av på föreläsning med Lena Lyckeståhl om didaktiskt material, där hon hade med sig ett äggfack som man lätt kan använda till sortering ute i skogen. Lyckeståhl (1) menade att man inte behöver göra saker och ting så komplicerade för att det ska få ett syfte. Vilket jag insåg under hennes workshop och även här under Carina Mattssons workshop. Oftas ska vi tänka så stort och komplicerat men att använda sig av det enkla är oftast bättre och billigare vilket är ett stort plus i förskolan.
Ett annat kul sorterings material som Carina Mattsson presenterade var en halsduken i många olika färger. Kan man bara sticka kan man lätt tillverka detta material. Lätt att ta med ut i naturen och hitta färger i naturen som passar i hop med färgerna i halsduken. Dock menade Mattsson att halsduken passade bättre till vårsortering då det är finare färger i naturen.
Det är jag som pedagog som har stor betydelse i barnens utveckling av matematik, vad jag har för förhållningssätt till just matematiken. Är man en närvarande pedagog kan man snabbt synliggöra matematiken. Genom att använda sig av språket kan man sätta ord på begrepp och utmana barnen i deras lek. Stener (2007, s.103) betonar hur viktigt det är att barnen får ta del av språket. Det är genom språket som de får ord för sina handlingar.
Jag citerar Carina Mattsson (2015) som sa följande:
"Vi är ledare, vi behöver vara tydliga"
I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev 2010 s.5) förklaras att förskolan ska vara platsen där ett livslångt lärande ska ske. Det ska vara roligt och tryggt och utvecklingen och lärandet för barnet ska bilda en helhet. Läroplanen (Lpfö 98 rev, 2010 s.6) betonar vidare hur viktig leken är för barnen och att leken ska användas medvetet för att gynna barnen i deras utveckling och lärande. I leken stimuleras bland annat barnens förmåga att samarbeta och lösa problem, vilket är en stor del i matematikens värld. Allt detta är jag som pedagog skyldig att ge barnen och då är det viktigt att jag har ett bra förhållningssätt till matematiken.
Ännu ett citat från Carina Mattsson (2015):
"Barn leker inte för att lära, men lär sig massor i leken"
Det är ofta som barnen på förskolan inte kan komma överens, som vid exempel vilken bok som ska läsas eller vilken lekplats utflykten ska gå till osv. För att det då ska bli så rättvist som möjligt är ett bra alternativ att använda sig av röstning. Westlund (2010, s.85) menar att förskolan har ett viktigt uppdrag, att väcka lusten hos barn redan tidigt för att deltaga i samhället. Westlund (2010, ss.83-84) beskriver också hur de små barnen kan känna sig delaktiga i olika beslut, hon menar att genom samtal och diskussioner kan barnen få säga vad de tycker. Det är genom de små valen som man ökar barnens inflytande menar hon. Här ovan kan man se en egentillverkade rör med målade träkulor som gör det enkelt för barnen att se vilket alternativ som fått mest röster respektive minst röster. Här möter matematiken demokratin.
Jag anser att det är viktigt att barn i tidiga åldrar får möta matematiken, detta för att jag tror att det blir roligare med skolmatematiken i framtiden då. Om barnet redan tidigt fått bekanta sig med matematik blir det inte så främmande för dem när de börjar i skolan, utan har då en förkunskap om vad matematiken innebär. Jag önskar att jag själv hade fått tillgång till det som barnen får i dag i förskolans verksamhet. Det är viktigt att barnen får en förståelse olika begrepp för att förstå sin omvärld och för att kunna orientera sig i sin närmiljö.
Med tärningen kan du ge uppdrag till barnen, Gå upp och ner på stolen så många gånger som tärnigen visar eller hämta så många röda legobitar som tärningen visar. Här kan man få in färger former och antal. Sångkort, Kritor för att kuna rita former och mönster.
Hur långt är ett äppelskal? En rolig maskin för att få mönster och ett enda långt skal, något att använda vid fruktstund för att synliggöra matematik. Ljud memory, hur låter flaskorna, vilka ljud hör ihop, upplev med sinnen. Kottar för att arbeta med antal, utöva ett till ett principen, räkna med att lägga till och ta bort, vilken är störst vilken är minst, sortera i längdordning.
Kursmål:
Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan
Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
Redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter till meningsskapande
Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet
Referenser:
Carina Mattson, Workshop/Föreläsning i matematik, Campus Varberg, 2015-03-19
Lena Lyckeståhl, Workshop/Föreläsning Didaktiska aspekter på olika material, Campus Varberg, 2015-01-27
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny , rev . utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Stener, Görel (2007) I lek utvecklar bar rumsuppfattning och
språk. I Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran
(2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med
barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs
universitet, ss. 103-116.
- Westlund, Kristina (2010) Demokrati i förskolan. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss. 83-99
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar