Detta fick mig att tänka på min förra VFU plats där barnen faktiskt skapade sitt rum av kartonger där man öppnade en dörr och sedan fick se vad som döljde sig där bakom. Här kan jag tänka mig att detta kan bli en uppstart av ett tema där barnen skapar en värld av något bakom en dörr, där barnens fantasi används och sedan berättas om i en ihopskriven bok som berättar vad som finns bakom barnets dörr.
Vidare in i museet för barnen kom man in i en stor lekhall. För mig gav den en känsla av kalt och kallt och lite stelt, trots att det var för barnen att leka där inne. Allt var i miniatyrer av det som faktiskt finns på riktigt. Skyltarna på väggarna var som skyltar ute på gator, där fanns ett litet café, en bro och så klart en spårvagn som barnen kunde leka i. En hörna med klossar för att bygga torn eller bara skapa från fantasin fanns också.
Miniatyrcafé från den riktiga världen.
Spårvagn gav mig en känslan till att den bjöd in till samtal både mellan barn och barn och barn och vuxna. I vagnen spelades det upp en svartvit film från förr som jag tror kan skapa diskussioner och nyfikna frågor. Hur man hade det som barn förr och hur barn har det idag. Detta är något man kan ta med sig till förskolan om olika kulturer och hur man levde förr och nu. Bron var en rolig yta att springa över och fram och tillbaka, att få in motoriken.
En klättervägg där barn övar på sin grovmotorik och ett barns skapelse av en byggnad som stimulerar barnens fantasi och kreativitet.
En annan del av utställningen som tilltalade mig var utställningen av fotografier, Göteborg från ovan. Detta kan vara en start på projekt där barnen skapar platser och miljöer där de bygger och konstruerar. Det första som dök upp i mitt huvud var att fotografierna var knökfulla med former och mönster, alltså matematik. Jag kunde stå i evigheter och bara titta och fantisera och förundras över hur läckert en stad kan vara sett från ovan i från. Jag fylldes av lusten att själv konstruera något och sedan fotografera ovansidan och se hur alla dessa former kommer fram. Men eftersom detta tilltalade mig undrar jag hur detta hade lockat barn, hade de stannat upp och gett en stund till dessa underbara fotografier eller hade de bara sprungit förbi dem? Troligtvis hade min son som är 7:4 stannat till då han gillar konstruktion och former, men min dotter som är 5:3 skulle nog inte ens ha lagt märke till dessa bilder. Men då tänker jag att min roll som pedagog är att synliggöra bilderna för barnen, ställa utmanande frågor och hitta deras intresse för det dem ser.
Former, cirklar och ovaler. Heidberg Solem & Lie Reikerås (2004, s.121) skriver att känna igen former och figurer och att kunna använda dem i olika sammanhang, bygga upp dem och dela dem är en form av matematisk kompetens.
Bilder som väcker samtal, vad föreställer bilderna? Är det kanske det man tror det är eller är det något annat?
I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) står det att...
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och
pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar"
Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: SkolverketTillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Solem, Ida
Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar