Något Svensson (1) tog upp under föreläsningen var hur man skriver i förskolan, och då menar jag när pedagoger sätter en lapp på ett bord där det står skrivet bord, fönster på ett fönster eller dörr på en dörr osv. Oftast skriver man med versaler dvs. stora bokstäver för att man tror att det är lättare för barnen att lära sig dem. Men Svensson berättade vidare att det är lättare för barnen att känna igen ett ord om du skriver med gemener (små bokstäver) efter som ordbilden blir annorlunda då, se bilden nedan.
Detta kände jag väl igen efter min första VFU plats som var på en montessoriförskola. Montessori använder sig bara av gemener för att det är lättare för barnen att ta till sig orden och känna igen dom. De flesta barnen på min VFU plats lärde sig snabbt känna igen ord och lärde sig tidigt läsa vissa ord och även att skriva. Barnen där använde sig även av gemener då de skrev. Men ser jag på mina egna barn som är fem respektive sju år använder de bara versaler då de skriver ord. Det är först i första klass som min son har börjat använda sig av gemener. Själv kan jag hålla med om att det är bättre att vi använder oss av gemener då vi skriver lappar och ord till barn, för att ordbilden är annorlunda och för att böcker, tidningar och det mesta i vårt samhälle skrivs med gemener, detta eftersom de är lättare att läsa när man ser olika ordbilder.
Den ena metoden Svensson tog upp var helordsmetoden (whole language) och det är lite av det som jag skrivit om ovan. Skriver du med versaler får alla ord samma ordbild men skriver du med gemener så kommer orden se olika ut. När orden har samma form får barnen det svårare att känna igen orden. Svensson visade på tavlan hur du tillsammans med barnen kan använda dig av barnens namn, till exempel vid en samling för att utöva helordsmetoden. Där skriver du upp alla barnens namn på en tavla och sedan kan man diskuterar följande saker om namnen:
- Vilka som har prickar i sina namn
- Vilket eller vilka namn som ser längst ut
- Börjar med samma bokstav
- Har runda ringa som "O" i sitt namn
- Vilka namn som har böj neråt (Maja)
- Vilka namn som har snirkliga bokstäver som "S"
Målet är inte att barnen ska lära sig att läsa utan känna i gen ord och bokstäver, i helordsmetoden får de en möjlighet till det. Svensson var noga med att poängtera att det är viktigt att man inte glömmer något barns namn och att man är noga förberedd innan. En nackdel kan vara att det är väldigt individuellt och utpekande och att denna metod inte heller är vetenskapligt belagd.
Den andra metoden hon tog upp var ljudningsmetoden (Bornholms metoden) fördelen med denna metod är att den är vetenskapligt belagd i jämförelse med helordsmetoden. Den går ut på att man i stället ska bli medveten om ljudet i ordet och att det påverkar läsinlärningen. För att arbeta med denna metod kan du använda dig av rim, ramsor och höra ljud i ord ex. bil och lastbil, vilket är längst? Svensson visade att man kan öka barnens ljudförståelse genom att barnen ska komma på 2- och 3-ljudsord som ko, sol, orm, arg och bro, här ökar även barnen på sitt ordförråd och inte bara sin fonologiska medvetenhet. En nackdel som jag upplever med denna metod är att metoden innehåller ramar och veckoscheman som man ska följa. Jag tror dock att det inte är bra att ha strikta scheman att följa utan arbeta med metoden när det passar barnet och verksamheten.
På de ställen jag har varit tycker jag att de arbetar för lite med språket. Enda gångerna de läser för barnen är när de har uppevila eller när något barn ber om att få en bok läst. Jag personligen tycker det är viktigt att vi även arbetar med olika språklekar där vi kan få in rim och ramsor, själv älskar jag rim och ramsor och detta har följt mig sen jag var lite. Jag läser gärna rimböcker. Men det är också viktigt att få in andra varierande språklekar som utmanar barnen i deras språk och uttal. Jag skulle vilja se mer av boksamtal vid läsning och mer skapande av berättelser tillsammans med barnen vilket jag tror har stor påverkan på barnens språkutveckling och vilket forskning också visar att så är fallet. På min senaste VFU var barnen intresserade att skapa berättelser tillsammans, men detta skedde endast på uppevilan i stället för en bok. Jag skulle gärna ta tillvara på deras kunskap och fantasi och tillsammans med barnen skapa en berättelse som skrivs ner och som också skapar olika diskussioner.
Kursmål:
Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
Referenser
Ann-Katrin Svensson, föreläsning. Metoder och Teorier för språkutvecklande arbetssätt, Högskolan i Borås på Campus i Varberg 2015-01-19
På de ställen jag har varit tycker jag att de arbetar för lite med språket. Enda gångerna de läser för barnen är när de har uppevila eller när något barn ber om att få en bok läst. Jag personligen tycker det är viktigt att vi även arbetar med olika språklekar där vi kan få in rim och ramsor, själv älskar jag rim och ramsor och detta har följt mig sen jag var lite. Jag läser gärna rimböcker. Men det är också viktigt att få in andra varierande språklekar som utmanar barnen i deras språk och uttal. Jag skulle vilja se mer av boksamtal vid läsning och mer skapande av berättelser tillsammans med barnen vilket jag tror har stor påverkan på barnens språkutveckling och vilket forskning också visar att så är fallet. På min senaste VFU var barnen intresserade att skapa berättelser tillsammans, men detta skedde endast på uppevilan i stället för en bok. Jag skulle gärna ta tillvara på deras kunskap och fantasi och tillsammans med barnen skapa en berättelse som skrivs ner och som också skapar olika diskussioner.
Kursmål:
Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
Referenser
Ann-Katrin Svensson, föreläsning. Metoder och Teorier för språkutvecklande arbetssätt, Högskolan i Borås på Campus i Varberg 2015-01-19
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar