Museibesök - Komidianten

Här fick vi ta del av Love Enqvist utställning Imaginary gardens. 

Enqvist har skapat verk utifrån temat trädgård, 
där han illustrera den "inre trädgården" med politiska och demokratiska inslag. 

Men dagen började på Campus i Varberg tillsammans med Marie Bendrot Karlsson. Bendrot Karlsson (1) pratar om det demokratiska uppdraget och om varför vi ska ha konst med barn. Hon hänvisar till FN:s barnkonvention §31, vila och fritid, som säger följande: 

1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.

2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.

Vidare hänvisar Bendrot Karlsson till det pedagogiska uppdraget och läroplanen i barn och konst.

”Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer.” Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev. 2010, s.11)."

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Förskolan ska även sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.” (Lpfö98, rev. 2010, s.10).

Bendrot Karlsson genom Eva Steikjer (2005 i Lökken m fl) säger att barnens erfarenheter av mötet med konst är beroende av oss vuxna och vårt beteende. Det kan jag faktiskt hålla med om, är inte vi vuxna intresserade av att gå på museum eller prata om konst kommmer inte dagens unga i kontakt med detta och då har inte barnen möjlighet att öka sin förståelse för just konsten. De får ingen inkörsport till den vägen då inte vi visar dem den.

När vi efter vår föreläsning kom till Love Enqvist utställning på Komedianten försökte jag gå in med tanken med det vi hört en stund tidigare, att möta konst stimulerar. Vi fick först gå runt i i utställningen helt tysta och sedan med ett ord berätta vad vi tänkte på. Att försöka göra detta med barnen är ett sätt att ta reda på vad de upplever och sedan utgå ifrån det. Det är viktigt att vi vuxna ger barnen tid att ta till sig det de ser och att de får uppleva själva. Barnens upplevelser kan vara värdefulla att ta tillvara på. Vi ska ha ett nyfiket förhållningssätt till barnen.

Vi skulle sedan sätta oss i fem minuter vid ett av Enqvists verk och låta det tala till oss. Detta var till en början riktigt svårt men efter ett litet tag lossnade det och man upplevde många känslor inom sig. Valet föll på videträdet: Vår, känslor, sol, fåglar, kvitter, len, snäll, början, glad, kvistar och gemenskap var ord som talade inom mig. Sedan skulle vi välja ut ett ord som vi kände mer för och då valde jag gemenskap eftersom jag anser att det är viktigt att kunna känna gemenskap, att få vara en del av en grupp. Viktigt att få ha vänner som ställer upp och inte behöva gå igenom livet ensam. Videns kvistar har flera små videkisar på sin kvist som för mig symboliserar gemenskap.

Något jag tog till mig och upplevde som en häftig grej och vill prova i en barngrupp var förbomberna som vi alla vara och en fick göra. Detta syfte var att göra Varberg grönare och mera färgglad. Detta ska jag spara i minnet och göra tillsammans med barn när jag kommer ut i verksamheten. Att kunna prata om känslor med naturens hjälpmedel, att använda olika sinnen som känsel och lukt. Jag hinner inte göra detta med den barngruppen jag är med på VFU nu då de i höst börjar i skolan men i arbetslivet då barnen kan följa sina fröbomber så vill jag och kommer att göra detta.

Man packade in jord och fröer i lera som sedan man förslöt och dessa skulle sedan kastas ut i naturen. En jätte kul idé. 

Här nedan följer lite bilder från Love Enqvists utställning

Nergrävda saker i Varberg. Naturen har gjort sitt med färgskala och olika texturer. Detta är något man lätt kan göra med barnen, och även prata om hållbar utveckling, vad som försvinner och vad som finns kvar.

Ett nergrävt tyg, naturen skapa sin estetik.

En film spelades upp där former och rörlighet presenterades. Detta är i USA, där man har experimenterat konst. 

"The diggers" i England. De som förr bodde i lägenheter odlade på natten i parker för att få det trevligt när det blommade. De som odlade var rädda för att Annat folkskulle bli arga men då det blommade och blev vackert va det ingen som valde att bli arga. Gravstenen finns på riktigt och står kvar bland en massa villor. 

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig:http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Marie Bendrot Karlsson, Föreläsning/Workshop Barn och konst, Campus Varberg, 2015-03-04

FN:s konvention om barnets rättigheter. Tillgänglig: 

http://barnkonventionen.se/wp-content/uploads/2009/07/Barnkonventionenfullversion.pdf 

Museibesök - Hasselblads

Det andra besöket av ett museum i Göteborg blev Hasselblads konstmuseum.

 

I det första rummet jag kom in till hängde det massor av fotografier. Vid första anblicken tyckte jag fotografierna var häftiga men vid närmare titt och efter fler fotografier i rummet fylldes jag av en olustig känsla, bilderna illustrerade krig. En rysning gick igenom mig och tanken på att ta hit barn lockade inte speciellt mycket. Vad skulle dessa bilder förmedla till barnen? hur skulle dem ta till sig tavlorna? och varför skulle vi visa sådana här bilder för barnen? jag kom inte på något svar på dessa frågor. Tänk om jag hade kommit dit med en barngrupp där jag haft barn från krigsdrabbade länder som redan varit med om mycket elände och redan har en tung ryggsäck på ryggen att bära, hur skulle dessa barn reagera och känna inför dessa fotografier? jag tror inte att det hade blivit så bra.

Därför tror jag att det är enormt viktigt att vi har vetskapen av vad som finns på museet och vad vi vill att barnen ska få uppleva och se. Kanske borde vi pedagoger först åka dit på egen hand och titta och känna in om det är värt att ta med barnen dit. Se syftet i varför vi gör detta. 

Men sen fick jag syn på ett rum som hette Stenahallen. Jag vet inte om det tillhörde Hasselblads konstmuseum men jag knallade in där ändå för där inne såg jag något som tilltalade mig. En känsla av att göra själv och hållbar utveckling.

Här möter verkligen barn konst. Konst som de själva kan skapa.

Här har det skapats konst ut av skräp. En jätte kul idé, att ta tillvara på skräp och annat som slängts i naturen. Jag tyckte det var otroligt häftig konst, färgglad och annorlunda. Här är verkligen en flagg för hållbar utveckling. Att inte slänga allt utan ta tillvara på det mesta, det som går att använda igen. Att tänka utanför boxen.

Hit skulle jag kunna tänka mig att ta med mig barnen, så de kan få uppleva skräpkonsten och att vi tillsammans kan jobba för en bättre miljö och ta tillvara på "skräp" och göra något roligt av det.

När det gäller hållbar utveckling och museum, får det mig att tänka på workshopen vi hade med Karin Olsson Lindström från textilmuseet i Borås. Olsson Lindström (1) pratade om att textilen under en utställning hade drabbats av små skadedjur och på den vägen ledde hon oss in till att skapa våra egna fantasi skadedjur. 

 

Här till vänster är en bild på riktiga skadedjur som angriper textil. Bilden till höger visar en bild på mitt egentillverkade skadedjur.

Materialet vi fick använda var det mesta sådant som skulle slängas och inte användas mer. Det var slipsar, som vi använde till kropp, plastbitar som suttit på skjortkragar som blev perfekta vingar och andra sy-saker som inte skulle användas mer då de var för omodernt eller trasigt. Här tänker jag att man skulle kunna använda sig av barnens närhet fråga föräldrar och andra som kanske har saker liggandes som inte de ska använda och på så vis få in material till att tillverka konst eller annat roligt i förskolan.

Här är en bild av hela gruppens små "ettriga" skadedjur

Referens:
Karin Olsson Lindström, Textilmuseet Borås, Campus Varberg,  2015-03-09